Magnus Hermansson, utredare och chefsrådman vid Nacka tingsrätt

Magnus Hermansson är chefsrådman vid Mark- och miljödomstolen och särskild utredare för utredningen om ägarlägenheter och hyrköp, som lämnat betänkandet ”Fler vägar att äga sitt boende”. Syftet är att göra det möjligt för fler människor att äga sitt boende och öka mångfalden av boendeformer i Sverige. Betänkandet innehåller flera olika förslag, bl.a. en möjlighet att ombilda hyreslägenheter till ägarlägenheter. Genom en hyrköpsmodell föreslås det att bli möjligt att hyra en bostad med löfte om att senare köpa den.

Varför är det viktigt att äga sitt boende och varför tycker ni att mångfalden av boendeformer bör öka i Sverige?

Det en politisk fråga som jag egentligen inte har någon åsikt om. Jag har haft i uppdrag att utreda frågorna kring ägarlägenheter och en hyrköpsmodell.

Ägarlägenheter kom redan 2009 men har aldrig slagit igenom ordentligt. Vad tror du att det beror på?

Ägarlägenhetsbeståndet har inte utvecklats i den takt man ursprungligen tänkte sig, även om det har skett en viss ökning under de senaste åren. Jag tror att det beror dels på priset och dels på att det fortfarande är en ganska okänd boendeform i Sverige jämfört med den välkända bostadsrätten som folk känner sig trygga med. Med vårt förslag skulle ägarlägenheten som boendeform kunna få en skjuts och därmed ett större genomslag. Fördelarna med ägarlägenheter är bl.a. fri uthyrning, fri överlåtelse och man i stort får göra vad man vill i ägarlägenheten, naturligtvis med vissa begränsningar.

Kommer priset på en ägarlägenhet, vilket det är idag, att vara högre än för en bostadsrätt även fortsättningsvis?

Det kan jag bara spekulera i men det brukar i allmänhet vara lite dyrare än en bostadsrätt och kommer sannolikt att vara det i framtiden också. Förslagen blir verklighet vid halvårsskiftet 2026 under förutsättning att remissutfall och lagstiftningsprocessen flyter på.

Hur ska hyrköpsmodellen utformas för att vara säker både för säljare och köpare?

Jag föreslår en ny lag om hyrköp som ska gälla mellan näringsidkare och konsument – inte konsumenter emellan. Parterna i hyrköpsavtalet ska kallas hyrsäljare och hyrköpare. Det ska finnas standardiserade bestämmelser för hyrköp med vissa tvingande regler till skydd för hyrköparen. Samtidigt ska det finnas ett stort mått av avtalsfrihet mellan parterna
som ska möjliggöra olika slags affärsupplägg. I kombination med detta ska hyrsäljaren lämna ingående information om vad hyrköpet faktiskt innebär.

Hur länge kan man hyra bostaden innan man tvingas köpa den?

Hyresgästen hyr först för att vid en senare tidpunkt köpa bostaden och därefter äga den. Hur lång tid hyresperioden kan vara regleras inte i vårt förslag utan kan bestämmas i varje enskilt fall. Gissningsvis blir det normalt fråga om hyrköp i max tio år för längre än så vill man knappast ha frågan svävande. Mycket kommer att bero på hyrsäljarens, som är ett företag, affärsmodell. Hyrköpsmodellen kommer att kunna användas i nyproduktion och vara värdefull t.ex. när säljaren vid en konjunktursvacka riskerar bli stående med osålda bostäder. Modellen kan också användas på successionsmarknaden där hyrsäljaren förvärvar en bostad för att sedan upplåta den med hyrköp till hyresköparen, allt i samråd med denne.