Livet i en bostadsrättsförening rullar vidare. Det finns alltid saker att göra. Allt från att gå igenom avtal med leverantörer, jaga kostnader, se till att driften fungerar, ta tag i nya upphandlingar och sist men inte minst börja med föreningens bokslut.

Ju tidigare arbetet kommer i gång desto större chans att saker och ting blir gjorda i tid och på ett bra sätt. Rådet till alla styrelser är att jobba med bokslutet parallellt med den tekniska underhållsplanen och budgetuppföljningen. Föreningar som gjort sin hemläxa gjorde klart årets budget redan för några månader sedan och beslutade redan då om årets månadsavgift. Föreningar som ännu inte gjort det ligger efter (om man har kalenderår som räkenskapsår) och behöver därför prioritera det arbetet.

Inflationen gör att de flesta föreningar behöver höja årsavgiften varje år. Eftersom de flesta bostadsrättsföreningar har kalenderår som räkenskapsår kan det vara klokt att höja årsavgiften redan från och med den första januari. Höjer man årsavgiften i stället från och med den första juli behöver föreningen göra en större höjning för att täcka årets kostnader jämfört med om man höjde årsavgiften från och med den första januari. En bra arbetsordning är att redan på hösten året innan börja med budgetarbetet och se över föreningens kostnader och intäkter samt tekniska underhållsplan. God framförhållning
är alltid bra. Det underlättar arbetet och ger styrelsen goda möjligheter att informera medlemmarna om eventuella avgiftsförändringar på ett bra sätt och med god framförhållning.

Det är särskilt viktigt om föreningen behöver höja avgifterna mycket. Boendekostnaden är generellt sett den enskilt största utgiften för hushållen. Många hushåll lägger 25 till 35 procent av disponibel inkomst på boendeutgifter. Som medlem tycker jag att det är rimligt att få besked om avgiftsförändringar minst två till tre månader innan den nya avgiften ska betalas. En bostadsrättsförening har olika typer av kostnader och avtal med flera olika leverantörer. Många leverantörer är väl medvetna om att de flesta styrelseledamöter är lekmän med begränsad tid och kunskap. Det kan utnyttjas av leverantörer. Som styrelse är det därför viktigt att sätta sig in i vad som är en lämplig tjänst eller vara och skaffa sig en god bild över vad som är ett bra pris. Det enda sättet att göra det är att alltid göra prisjämförelser och vara noga med vad som är bäst för föreningen. Min erfarenhet är att kvalité lönar sig. Dyrast är dock sällan eller aldrig bäst. Billigt är bra men inte alltid bäst,
så gör prisjämförelser, ställ priset i relation till kvalitén på varan eller tjänsten och utgå alltid från föreningens verkliga behov.

Är det frågan om ”need to have eller nice to have”? Det vill säga är det ett problem som föreningen behöver åtgärda är det ett behov. Är det frågan om något som vore ”trevligt att ha” kanske föreningen bör avstå från den kostnaden. Många föreningar går idag med stora underskott. Färsk statistik visar dessutom att sparandet till framtida reparationer
och underhåll minskat de senaste åren trots att bygg- och materialkostnaderna ökat. Tipset och rådet till alla styrelser är att använda 2025 till att uppdatera den tekniska underhållsplanen och beräkna föreningens sparbehov. Förr eller senare är det nämligen dags för en ny hiss eller ett stambyte. Hur det ska finansieras är inte en fråga för framtida styrelse utan en fråga för dagens styrelse eftersom varje generation ska stå för sina
kostnader. Går en förening med stora systematiska underskott betyder det att man skjuter på kostnader till framtida medlemmar. Vill man slippa kraftigt höjda årsavgifter i framtiden,
på grund ökade räntekostnader orsakad av en mycket högre skuldsättning, gäller det att ta ut rätt avgift idag inte i morgon för då är det för sent.