med Lennart Andersson, ny riksarkitekt på Boverket. Riksarkitekten leder och samordnar frågor om arkitektur och gestaltad livsmiljö i Boverkets uppdrag som nationell myndighet.

1 Vad innebär egentligen uppdraget som riksarkitekt?

– Rollen kom till 2017-2018 genom att dåvarande regering ville lyfta frågan om livsmiljö, och hur vi ska få in gestaltningen av vår livsmiljö. Det fanns många delar i det här, varav en del var att inrätta en riksarkitekt som ligger under Boverket och som tillsätts av generaldirektören. Fram till i somras har det varit Helena Bjarnegård som innehaft rollen, och nyligen blev det min tur att kliva in i rollen. Det handlar om att ha ett övergripande ansvar för gestaltningsfrågor utifrån de mandat och uppdrag vi har på Boverket. Vi har ingen byggande verksamhet utan jobbar med
spelplanen för branschens aktörer för att planera, bygga och bo. Vi ska inspirera, lyfta fram goda exempel, hålla ihop gestaltningsfrågorna och också vara katalysator för kommuner, regioner och
län, påminna om att jobba med livsmiljö i utvecklingsfrågor i alla relevanta delar.

2 Vision?

̶ Jag skulle inte vilja kalla det vision ännu – men det här är ju en roll som föddes i en annan värld, en annan tid än den vi har nu. Då fanns en annan trygghet i och det byggdes fortfarande väldigt mycket. Nu har vi ett mer osäkert läge, höjd beredskap, höga byggkostnader, klimatfrågor att jobba med – frågor som genomsyrar vår livsmiljö och som påverkar utvecklingen framåt.

3 Vad är den stora utmaningen framåt? Stadsutveckling?

̶ Det finns ett regeringsbeslut om en ny stadsutvecklingspolitik från tidigt i år som vi jobbar med. Där ska städerna, eller rättare sagt hela den urbana miljön, ha tre ben att stå på: Levande, trygga och robusta. Det första innebär att det är liv, rörelse och mänsklig närvaro mer än under kontorstid, att det händer saker också på kvällar och morgnar. Det behöver finnas ett varierat utbud, exempelvis handel, bio och restauranger och samtidigt trivsamma miljöer. En trygg stad innebär att man tycker om att vistas där, att man känner sig säker med människor omkring sig och att platsen är väl underhållen och omhändertagen. Det gäller att parker, torg, gator och stråk har en schysst skötselnivå. Och robusta handlar väldigt mycket om hur man jobbar med klimatanpassning, exempelvis tar höjd för skyfall genom mer gröna ytor och färre hårdgjorda. Robusthet innebär också att jobba med skydd mot terrorangrepp och liknande – ta Drottninggatan som exempel, och lastbilen som körde där. Hur ska man få in element i en stadsmiljö som förhindrar att sådant kan hända och samtidigt känns naturliga i miljön? Då kan vi jobba mer med exempelvis träd och vattenytor.

4 Vilka är dina tankar kring bostäder och bostadsutveckling?

– Just nu byggs det inte så mycket bostäder, vi ligger på ungefär hälften av hur mycket som borde byggas sett till demografi och behov framöver. Det finns också en obalans i landet just nu, medan
vissa kommuner har en övertalighet så är det brist i andra, människor flyttar från vissa delar av vårt land och vill bo i andra. Det finns också en obalans i matchningen i de bostäder som finns, det
kan både handla om bostadsrätt kontra hyresrätt och storleken på utbudet av lägenheter. Sedan är det dyrt att ta sig in på bostadsmarknaden i dag. Ska man ta sig in och köpa bostad så krävs ofta ett sparkapital, och det kanske gör att man inte kan. Det kan vara så att det faktiska behovet av bostäder är större än vad vi kan se i efterfrågan helt enkelt för att folk inte har råd.

5 Från regional direktör på Trafikverket till riksarkitekt… finns det erfarenheter du kan ta med dig från ditt tidigare jobb?

̶ Det är egentligen inte så vitt skilt från varandra. Allt hänger ihop, det här är bara en annan sida i samma blodomlopp. Infrastruktur har ju inget egenvärde i sig, det är en möjlighet att knyta ihop
platser och regioner så att du ska kunna röra dig i olika miljöer på ett sömlöst sätt, oavsett vem som är huvudman och hur du tar dig fram – till fots, cykel, bil, tåg och så vidare. Nu verkar jag i den
urbana miljön som ska betjänas av vår infrastruktur, det hela hänger ihop i en väldigt tydlig logik.