AnnonsStyrelsesupport

Hur har bostadsrättsföreningar påverkats av pandemin?

5 aug 2021

 

Lite, mycket eller ingen aning? I den senaste Bostadsrättsrapporten från SBC har ett stort antal bostadsrättsinnehavare fått svara på ett antal frågor om vad de vet om sitt boende. 

 

Fastighetsförvaltaren SBC utger Sveriges bostadsrättsrapport för fjärde året. Ett tema i årets undersökning är hur bostadsrättsföreningar och bostadsrättsinnehavare påverkats av pandemin.

Svaren antyder att bostadsrättsföreningarna påverkats i liten utsträckning, alternativt att medvetenheten om påverkan är svag.

Lokalhyresgäster som inte betalar

Endast 6 procent av bostadsrättsinnehavarna anger att deras förening påverkats i hög eller mycket hög grad, medan 26 procent menar att pandemin haft liten påverkan. 41 procent anger att föreningen inte påverkats alls. Hela 27 procent svarar vet ej.

Men pandemin har påverkat, särskilt i föreningar med lokalhyresgäster.

–Det senaste året har vi fått många frågor om lokalhyresgäster som inte kan betala hyran. I sådana situationer är det viktigt att ha koll på vilka rättigheter och skyldigheter som gäller men också vad som skulle kunna befria en part från skyldigheter som exempelvis att betala hyran, säger SBC:s bostadsrättspecialist Marie Östlund som är citerad i rapporten.

Få oroar sig

En kraftig majoritet av bostadsrättsinnehavarna, 74 procent, känner sig trygga när det gäller föreningens ekonomi medan 24 procent oroar sig i mindre eller högre grad. För fyra procent av bostadsrättsinnehavarna verkar oron vara konstant. 5 procent av dem som inte sitter i styrelsen oroar sig en del, medan 17 procent av dem som sitter i styrelsen i sin BRF känner stor eller viss oro.

Oförutsedda kostnader, avgiftshöjningar, att styrelsen saknar tillräcklig kompetens, att de gör felprioriteringar och ingår onödigt dyra avtal är de största orosmolnen.

Ökad kunskap

Jämfört med 2020 verkar intresset och kunskapen om föreningens ekonomi ökat litegrann. I år är det bara 4 procent, jämfört med 7 procent förra året som uppger att de inte har någon koll alls, medan de som anser sig ha god eller mycket god koll ökat från 48 till 53 procent. Mellangruppen som inte bryr sig eller vet så mycket har minskat lite.

Kompetensbrist?

Förtroendet för styrelsens kompetens i viktiga frågor som juridik, teknisk förvaltning, ordningsregler, ekonomi och brandskydd brister. Endast en tredjedel av bostadsrättsinnehavarna uppger sig ha fullt förtroende för sin styrelse i alla viktiga frågor, medan 18 procent uppger att styrelsen kan ha kunskapsluckor när det gäller juridik, 18 procent oroar sig för kompetensbrist när det gäller teknisk förvaltning och 12 procent misstror styrelsens förmåga att sköta ekonomin.

Bidra till buffert?

När det gäller att ta höjd för framtida oväntade problem genom högre månadsavgifter är en knapp majoritet, 52 procent positiv, medan 15 procent inte anser sig ha råd och hela 21 procent svarar att de inte ser det som bostadsrättsinnehavarens ansvar att bidra till en buffert.

Markus Pålsson som är affärsområdeschef Ekonomisk Förvaltning på SBC kommenterar i rapporten att en BRF alltid bör ha en buffert för oväntade kostnader som exempelvis utebliven lokalhyra eller reparationer.

–Alternativet att höja avgiften för att säkra intäkter har varit omdiskuterat det senaste året. Grundförutsättningen bör ändå vara att planeringen av både underhåll och ränteökning är gjord på ett sätt som undviker avgiftshöjning, säger han i rapporten.

 

 

Föregående artikel IT-expert varnar: Uppkopplade fastigheter läcker information
Nästa artikel Motion för medlemmarna

Lämna ett svar

Skriv din kommentar!
Skriv ditt namn här