AnnonsMiele

Ljusglimten – en mörk historia

26 sep 2023

Sune Åkerblom är inte nöjd: –Att Riksbyggen förhalar alla reparationer tills garantitiden är slut innebär att det är föreningen som får avhjälpa felen på egen bekostnad – genom att anlita Riksbyggens tekniska förvaltning.

Ett 55+ boende i Göteborg byggt enligt Riksbyggens Bonum-koncept visade sig varken bekvämt eller bekymmersfritt. Styrelsen i brf Ljusglimten har utkämpat hårda duster för att få de värsta felen åtgärdade och än är inte striden över.

Inflyttning i Ljusglimten och grannföreningen Ljuspunkten skedde 2017 respektive 2018. Föreningarna hade en gemensam byggande styrelse som utsåg en totalentreprenör att utföra själva bygget. Snart uppstår en rad problem som blir besvärliga och potentiellt dyra för föreningarna att hantera.

Byggkonsulten Lars Ottosson företräder sedan våren 2020 båda föreningarna. Hans rapport, daterad i april i år, listar en rad ”klandervärda fel, brister samt avsteg”.

Den av byggande styrelsen utsedda totalentreprenören har efter visning av projektet ändrat takkonstruktionen, från plåt till betongtakpannor. Det innebär att taket har kortare livslängd och blir dyrare att underhålla.

Soprummet placerades på kraftigt sluttande mark, vilket gjorde att den som använder rollator inte kan slänga sina sopor, på ett säkert sätt.Fasaderna läckte, fönster var felmonterade, brandisolering saknas på ventilationskanaler och brandluckor på taken var felvända så att de inte öppnades helt om det börjar brinna.

– Detta åtgärdades först sedan Borätt forum publicerat en artikel sommaren 2023, kommenterar Lars Ottosson.

Förhalningstaktik

Bygget är behäftat med en rad ytterligare fel som borde ha åtgärdats av Riksbyggen redan när de upptäcktes, men Riksbyggen har förhalat så långt de kunnat, säger Sune Åkerblom som sitter i Ljusglimtens styrelse.

Han berättar att fasaderna som var fogade med en typ av band som används i länder med betydligt mildare klimat släppte in vatten i lägenheterna. Riksbyggen satte upp ställningar och fogade om fasaderna med traditionell fog.

– När ställningarna ändå var uppe begärde föreningen att också fönstren skulle åtgärdas. De tar i överkanten på fönsteröppningen så att de inte kan svängas runt och låsas när de ska putsas. Detta hade kunnat avhjälpas genom att man filar ner betongen några millimeter. Riksbyggen vägrade att göra detta, utan gav berörda hushåll en plastspärr som ska användas vid fönsterputs. Den visade sig närmast omöjlig att montera, säger Sune Åkerblom.

Taket är heller inte utfört på rätt sätt, vid hård blåst har takpannor ramlat ner.

Garantibesiktning genomfördes 2022 och 2023. Mycket återstår att åtgärda. Men det är först efter hårda påtryckningar som något görs. I våras beslutade föreningen att gå till media för att sätta press på Riksbyggen. Först då åtgärdades brandluckorna och lutningen vid soprummet. Men ett problem kvarstår: Soprummet står delvis på kommunens mark.

Protokoll saknas

Lars Ottosson förklarar att Göteborgs stadsbyggnadskontor godkänt placeringen, men något lantmäteriprotokoll har inte presenterats.

– Riksbyggens kontrollansvariga intygar att man gjort både lägeskontroll, säkerhet- och tillgänglighetskontroll, men det har uppenbarligen inte gjorts, säger Lars Ottosson.

Han framhåller att ett 55+boende är det en totalentreprenad med funktionsansvar – de funktioner som hör till entreprenaden får inte saknas.

– Ett protokoll från en slutbesiktning inte kan vara sista ordet – entreprenörens ansvar sträcker sig längre än så.

Egenkontroll…

Det är inte unikt att grava byggfel slinker igenom vid slutbesiktning. Det har sina skäl.

– En besiktningsman ska vara opartisk och beakta både entreprenörens och beställarens intressen. Men eftersom beställaren är en så kallad byggande styrelse eller interimsstyrelse som är nära lierad med byggentreprenören, i det här fallet Riksbyggen, så kan beställaren bli partisk, förklarar han.

Sune Åkerblom framhåller att egenkontrollen inte fungerat när Ljusglimten och Ljuspunkten byggdes. Föreningen har inte fått tillgång till kontrollhandlingarna. Riksbyggen hävdar att protokollen är deras egendom.

– De kanske inte ens existerar, misstänker han.

En längre version av artikeln är publicerad i Borätt4/2023

Föregående artikel 76 000 tillbaka när hyran prövades
Nästa artikel Platssamverkan ökar tryggheten

Lämna ett svar

Skriv din kommentar!
Skriv ditt namn här