Det ringer i telefon. Vad för frågor ställer styrelsemedlemmarna till en ekonomisk förvaltare? Vilka frågor är vanligast? Nellie Laser, bostadsrättsekonom på Storholmen förvaltning ger svar på tal.

Hon är ”varm i kläderna” efter sju år som specialist i ekonomiska bostadsrättsfrågor och rådgivning för föreningar över hela Sverige.

− Jag får många frågor av rådgivande karaktär och det kan handla om allt möjligt men framför allt och särskilt under budgetperioder handlar det om ”Hur ska vi sätta avgifterna, ska vi höja dem och med hur mycket? Vi gör beräkningar åt dem som visar hur mycket de bör höja avgifterna för att ha en stabil ekonomi framåt i tiden. Vi tittar på budget och likviditet idag men även framåt i tiden och föreslår åtgärder.

Nellie brukar kunna ge styrelserna konkreta råd för hur de ska gå till väga men vill gärna ta reda på hur de tänker långsiktigt och inte bara ser till nästa års siffror.
Hon rekommenderar i stället att föreningarna gör mindre avgiftshöjningar varje år.

− Hur många procent? Det kan skilja sig avsevärt men uppskattningsvis kring 2–5 procent årligen. Driftskostnaderna bör täckas av de löpande intäkterna. Risken finns annars att föreningen tvingas höja avgifterna med kanske 50 procent efter 4–5 år.

− Många frågor handlar också om hur föreningen ska finansiera ett större projekt eller underhållsåtgärd, kan de använda kassan? Ska de betala allt på en gång eller dela upp kostnaderna?

Ibland kan föreningen använda en liten del av kassan och låna upp resten, oftast den största delen.

− Det är inte konstigt, men amorterar de inte och tar lån varje gång blir det problem. Många föreningar ställer också frågor kring hur de ligger till med budgeten, vill ha uppföljningar och diskutera
likviditeten.

− De vill ha svar på hur kassan ser ut om de till exempel har utrymme att göra extra amorteringar. Hur mycket bör vi ha i kassan? Då brukar jag svara att en riktlinje man kan gå efter är att de ska
ha tillräckligt för att kunna täcka minst 1-2 löpande driftkostnader.

När övergången från K2 till K3 blir obligatorisk från och med nästa år är styrelsen orolig över hur de ska göra. Hur påverkas föreningen och hur ska övergången ske?

−Vi tittar på deras underhållsplan baserat på när underhållen har gjorts och delar upp byggnaden i olika komponenter med olika långa nyttjandeperioder. Det kommer troligen att bli högre
avskrivningar för föreningar när de går över till K3.

Medför det höjda avgifter?

− Man vill ju att föreningens intäkter ska täcka kostnaderna för att få ett positivt resultat, och där ingår avskrivningarna även om det inte är en likviditetspåverkande kostnad. Ett positivt resultat
är önskvärt eftersom det är ett tecken på en långsiktig hållbar ekonomi. Men det är flera faktorer som påverkar och föreningarna kan fortfarande ha en god likviditet trots att avskrivningarna försämrar resultatet och då behöver de inte nödvändigtvis höja avgifterna. Vidare får vi en del frågor om nyckeltal. De vill veta hur de ligger till med sparandet och belåningsgrader för hur
de ska kunna förbättra sparandet.

Har Nellie märkt någon förändring de senaste åren? Har kunskaperna hos styrelserna förbättrats?

− Ja det tycker jag, för några år sedan steg elpriserna och räntekostnaderna kraftigt. Innan dess upplevde jag att styrelserna inte hade riktigt koll eller var tillräckligt engagerade eftersom det gick
ganska bra och allt tuffade på. Nu har de vaknat till och kunskaperna hos många har förbättrats.

Är det ett roligt jobb?

− Ja, det tycker jag, det är varierande jobb och jag träffar mycket folk. Jag lär mig åtskilligt eftersom frågor och vad styrelserna behöver hjälp med skiljer sig åt.