23 mar 2021

Bostadsrättsföreningar får stöd för energieffektivisering, enligt det nya förslaget från Finansdepartementet. Stödet ska gälla för investeringar som förbättrar energiprestandan med minst 20 procent. Dock omfattas inte bostadshus med ett primärenergital under 100 kWh/m och år.
Inriktningen för stödet är en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna. Dock har bostadsrättsföreningar och andra fastighetsägare redan haft möjlighet att ansöka om liknande stöd, men intresset har varit svalt. Endast 15 procent av avsatt medel har kommit till användning, och enligt Riksrevisionen och SKR:s utvärderingar var intresset lågt på grund av flera anledningar. Utformningen av stödet gjorde det svårt att se det faktiska stödbeloppet, det var för komplicerat, och främst av allt – det löste inte problemet med bristande lönsamhet vid renoveringar. Det nya bidraget ska vara både effektivare och lättare att tillämpa.
– Allt för många flerbostadshus har ett eftersatt underhåll och stora möjligheter till energieffektivisering. För att påskynda detta viktiga arbete har vi nu tagit fram ett nytt stöd där vi tagit till oss av de lärdomar som finns från tidigare stöd, säger bostadsminister Märta Stenevi.

Och hur ska detta, till skillnad från tidigare stöd, få det genomslag ni önskar?

– Vi har tittat på utvärderingar av det tidigare stödet, och de visade att det både var för snävt utformat, det begränsades till hyreshus i socioekonomiskt utsatta områden, och för krångligt att söka. Det nya stödet är därför enklare utformat och mer förutsägbart. Dessutom utvidgas det till att omfatta flerbostadshus med hyresrätt, kooperativ hyresrätt eller bostadsrätt, vilket så klart ger betydligt fler aktörer möjlighet att söka.

Varför kan fastigheter som förbrukar under 100 kWh/m2 och år inte ansöka om stödet? 

– Syftet med stödet är att nå de byggnader som idag slösar mest energi. Det är där potentialen för energieffektivisering är störst, och det är också dessa byggnader som i första hand är i behov av och genomför större renoveringar. Men med det sagt förbrukar nästan 80 procent av alla flerbostadshus mer än 100 kWh/m2, så stödet omfattar i praktiken en stor majoritet av flerbostadshusen, säger Märta Stenevi.

Johanna Ode, bostadspolitisk expert och verksamhetsutvecklare på Riksbyggen, som i förra veckan släppte en rapport där det framgick att 66 procent av rikets bostadsrättsföreningar skulle genomföra en ”grön åtgärd” om man införde ett statligt stöd, är positiv.
­– Det vi konstaterar direkt är att det är glädjande att stödet inkluderar bostadsrätter, då det inte framgick i budgetpropositionen, säger hon.
Samtidigt belyser hon de vill se ett bidrag som omfattar mer.
– I vårt förslag vill vi även se stöd för andra gröna åtgärder. Bland annat för klimatanpassning av byggnader men också för att främja biologisk mångfald och cirkulär ekonomi, säger Johanna Ode.
LÄS ÄVEN: Riksbyggens önskan: statliga stöd för gröna investeringar  

Villkor i stödet 

För att ta del av stödet måste fastigheten som ansöker förbruka över 100 kWh/m2 och år, vilket motsvarar energiklassning E eller sämre i energideklarationen. Det betyder att vissa bostadsrättsföreningar inte kommer kunna ta del av stödet.
– Det har vi inte hunnit ta ställning till ännu. Det finns en del begränsningar och olika villkor som vi måste analysera. Det är viktigt att stödet blir enkelt och förutsägbart för att det ska bli intressant att använda för bostadsrättsföreningarna. Det kanske finns förbättringsförslag som vi kan ta fram i remissrundan, säger Johanna Ode.
Rent praktiskt kommer det att vara Boverket som betalar ut bidraget, och Länsstyrelsen som sköter administreringen. En renovering som har fått ett godkänt beslut måste påbörjas inom sex månader, och avslutas inom två år. Länsstyrelsen får dock i enskilda fall ändra på tidsgränserna. När åtgärden är genomförd ska bostadsrättsförening ansöka om utbetalning, senast sex månader efter färdigställandet.

Remisstiden är satt till två månader och förordningen kan träda i kraft den 1 augusti 2021. Läs hela remissen här.