Det senaste året har stimulanser präglat finanspolitiken. Gigantiska stödpaket som ska vända ekonomin i rätt riktning efter pandemin. Längst fram i ledet står USA med ett stödpaket på 16 000 miljarder kronor.
En risk som många lyfter fram till följd är stigande inflation, något som i sin tur påverkar räntorna. Nu har långräntor börjat röra på sig i USA, och sedermera även i Europa.
– Vissa oroar sig över att USA varit för expansiv med sin finanspolitik och stödpaketen och att det riskerar att leda till en ökad inflation. Detta har lett till något högre långräntor, säger Arturo Arques och fortsätter:
– Det är många variabler som påverkar räntan, men osäkerhet är aldrig bra. Ökar inflationsoron kan det leda till högre räntor. Nu tror vissa att ränteuppgången kommer lite tidigare än vad man tidigare trott.
I SBAB:s Boräntenytt som institutet släppte igår skriver Robert Boije, chefsekonom på SBAB, att ”I likhet med de bedömningar som görs på räntemarknaden i stort, bedömer vi att de långa bundna räntorna nu är på väg upp något snabbare än väntat. Det drar med sig även de långa boräntorna.”
Även stigande riskpremier till följd av pandemin pekas ut som en eventuell orsak till framtida höjda räntor.
– Riskpremie och inflationsförväntan styr avkastningskraven. Och ökar osäkerheten stiger riskpremien, vilket gör att banker som till exempel säljer bostadsobligationer behöver betala mer i ränta till dem som köper obligationerna. Det betyder ökade kostnader som inte sällan leder till högre bolåneräntor, säger Arturo Arques.
Om oron för inflation fortsätter öka, och det i sin tur påverkar räntorna, kommer det att påverka bostadsrättsföreningarna eftersom 98 procent av Sveriges bostadsrättsföreningar har lån.
– Har föreningen lån behöver man också välja bindningstid, och där är det viktigt att ha en viss spridning på bindningstiderna. I takt med att lånen förfaller måste man fundera på om föreningen ska fortsätta med bunden eller rörlig ränta. Är du orolig över att räntan ska stiga kanske man inte bör välja rörlig ränta på alla lån.
– Räntekurvan ligger fortfarande väldigt plant, det kostar med andra ord inte så mycket att binda räntan med längre bindningstider. Normalt kostar ett lån med 5-års fast ränta mer än ett lån med rörlig ränta. Ökar oron kan dessutom skillnaden mellan rörlig och fast ränta öka. Därför kan det vara värt att gå ut på räntekurvan och binda lånen med en fast ränta på tillexempel 5 år redan nu.
LÄS ÄVEN: ”De som nyttjat undantaget har lånat mer”
Bolånetagares skuldkvot ökar
Finansinspektionens senaste bolånemarknadsrapport visar att den skuldkvot som ökar mest är för låntagare som bor i bostadsrätt. 2020 låg skuldkvoten på 411 procent, jämfört med 398 procent 2019. Men som bostadsrättsinnehavare är du också indirekt låntagare av föreningens lån. Räknar man in dessa lån blir skuldkvoten ännu högre. För låntagare som köpte en nyproducerad bostadsrätt låg skuldkvoten på 513 procent, och för befintliga fastigheter låg skuldkvoten runt 400 procent inklusive föreningens skulder. I Stockholm låg samma skuldkvot på 449 procent.
– Det är mycket. Så vitt jag vet är det bara Danmark som har en högre skuldkvot än oss, säger Arturo Arques och fortsätter:
– Ju högre bostadspriser, desto större lån. De är främst den starka prisutvecklingen på bostäder som gjort att vi idag har den höga skuldsättningen. Samtidigt ska vi inte glömma bort att en god inkomstutveckling och lägre skatter gjort att de allra flesta har en mycket god motståndskraft mot tillexempel högre räntor.