AnnonsMiele

Pilotprojekt ska få bukt med slarv och fusk i byggbranschen

9 mar 2022

Vad har en beteendevetare att göra med en byggarbetsplats? Ganska mycket om du frågar Mats Sjökvist, ingenjör och expert på Boverket. Han har hand om tre pilotprojekt där de undersöker hur kommunen kan jobba mot kostsamma byggfel.

Mats Sjökvist vill inte kalla det för byggfusk, de skador som uppstår vid renovering och nybyggnation och som Boverket uppskattar till, inklusive indirekta kostnader, upp mot 111 miljarder kronor per år.

– Vi tror att de flesta vill göra rätt, men gör fel av andra anledningar, säger han.

Det började med att Boverket fick ett uppdrag av regeringen att kartlägga fel och brister i byggsektorn. Det visade sig vara ganska många områden som spelade in.

– Det handlar om tidsbrist, stress, kompetens- och kunskapsbrist. Men sedan finns det två faktorer där Boverket kunde påverka, dålig efterlevnad av plan- och bygglagen samt bristande engagemang och motivation, säger Mats Sjökvist.

Det blev tydligt att den lag som skulle motverka bristfälligt byggande inte använts som tänkts.

– Tyvärr har kontrollsystemet blivit en pappersprodukt. Vi har därför jobbat med att få en korrekt tillämpning av kontrollsystemet.

– För det första har man inte jobbat med riskbedömning, utan det har mest varit generella kontrollpunkter. Kommer det in en kontrollplan har det räckt, men det är inte i paritet med vad lagen kräver, säger han.

Under våren avslutar nu Boverket sin pilotstudie som skett i tre kommuner: Lund, Skellefteå och Kristinehamn. Där har Boverket nu jobbat nära både politiker och tjänstemän på kommunal nivå.

– Vi vill veta exakt vad som ska definieras och att man som byggnadsinspektör ska våga säga nej.

Ett nytt grepp är att de har tagit hjälp av beteendevetare för att få till en ändring i den ofta konservativa byggbranschen. Bygginspektörerna i kommunerna som ingår i pilotprojektet har fått vägledning och coaching under processen och har ett nytt begrepp myntats. “Våga vägra startbesked.” Har man inte gjort rätt i sina riskbedömningar och kontroller skickas de tillbaka.

– Vad vi vill åstadkomma med detta är att man ska säga att de inte gjort läxan. Skicka tillbaka den så att det blir rätt. Effekten ska bli bättre hus med mindre fel och brister.

Trots att projektet ännu inte är avslutat går det att dra slutsatser redan nu, enligt Mats Sjökvist.

– Vi märker att inkomna kontrollplaner blir bättre och bättre. Sedan är det lika illa i alla kommuner och vi märker att grannkommuner till de piloter vi har börjar bli nyfikna. Så vi hoppas att det blir ringar på vattnet.

Föregående artikel Vad varje bostadsrättsförening bör veta om plåttak
Nästa artikel Veckans fråga: Miljöinspektion

Lämna ett svar

Skriv din kommentar!
Skriv ditt namn här