Riksbanken: ”Den ökade efterfrågan är svår att förklara med traditionella faktorer”

29 apr 2021

 

Riksbanken
Riksbankshuset. FOTO: Riksbanken

Riksbanken kan inte fastställa vad som ligger bakom årets kraftiga prisuppgång på bostadsmarknaden. I rapporten ”Snabbt stigande bostadspriser trots coronakris” skriver de att flera faktorer har samverkat vilket lett till högre bostadspriser. Samtidigt menar de att fortsatta stödköp av bostadsobligationer inte är en bakomliggande faktor.  

Prisrallyt på bostadsmarknaden har resulterat i en uppgång på cirka 15 procent sedan mars 2020, enligt Valueguards prisindex. För bostadsrätter ligger uppgången runt åtta procent. Utvecklingen har bidragit till en nästintill överhettat bostadsmarknad med höga budpremier och korta försäljningstider. Men hur gick detta till?

Svaret är inte självklart, något som blir extra tydligt när knappt Riksbanken kan svara på det. I en fördjupande rapport som publicerades under tisdagen (läs 27 april) försöker de reda ut vad som har orsakat det höga trycket på bostadsmarknaden, men några tydliga svar hittar de inte. Att prisuppgången avviker från historiska samband, bland annat att bostadspriser faller vid lågkonjunkturer, konstaterar rapporten tidigt. Men sen blir det svårare.

LÄS ÄVEN: Riksbanken lämnar reporäntan oförändrad.

Riksbanken påbörjade köp av bostadsobligationer tidigt under pandemin, främst för att hindra en uppgång av bankernas finansieringskostnader och till följd av det även höjda bolåneräntor. Köpen av bostadsobligationerna har fortsatt under 2021. Detta isolerat ligger inte bakom uppgången på bostadsmarknaden, men det har definitivt inte kylt ner den. Men i sin rapport menar Riksbanken att eftersom räntor varit stabila under pandemin inte ”kan förklara att efterfrågan på bostäder stigit så snabbt och varit ovanligt hög jämfört med i tidigare lågkonjunkturer.”

Prisuppgången har skett samtidigt som hushållens inkomstutveckling varit svagt

Med andra ord är inte heller detta en rimlig förklaring till prisrallyt. Samtidigt skriver de att amorteringsfriheten, som utnyttjats av cirka tio procent, kan ha bidragit till prisuppgången, men inte är ”en av de viktigaste förklaringarna.”

Enligt Riksbanken kan en faktor vara att hushållen har tvingats till att spara pengar, vilket i sin tur lett till ökad sparkvot. ”det har varit svårt att resa och att besöka restauranger och hotell på grund av både reglerade och självpåtagna restriktioner. Sparkvoten, alltså sparandet i förhållande till den disponibla inkomsten, har därför stigit påtagligt.”, står det i rapporten.

Stora lägenheter går starkt 

I en analys utförd av Danske Bank står det att lägenheter i Stockholm som är större än 100 kvadratmeter har stigit över 20 procent, samtidigt som lägenheter med en boyta på 30–40 kvadratmeter har stigit med 3,5 procent. Det är alltså stor skillnad beroende på lägenhetens storlek.

Slutsatsen i Riksbankens rapport är att flera faktorer har samverkat och förstärkt varandra. Förutom att hushållen har tvingats till att spara mer, pekar de på att hemarbetet har ökat trycket på större lägenheter. Även att många hushåll fått behålla sina jobb trots den ekonomiska nedgången ses som en viktig faktor.

Osäkerheten kring framtiden är stor, och enligt Riksbanken kommer marknaden att mattas av under 2021, om de har rätt återstår att se.

Men en sak är säker: Politikerna har ett växande problem att ta tag i.

Hela rapporten från Riksbanken: Klicka här
Valueguard prisindex: Klicka här

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *