I BORÄTT nummer 4 som är ute denna vecka skriver vi om bostadsrättsföreningen Surbrunnsgatan 62-64 som Skatteverket klassat som oäkta för året 2015. I Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, fick bostadsrättsföreningen rätt – men SKV vägrar rätta.
Här. kommenterar skattejuristen Annika Arnström fallet:
Den 10 december 2021 avgjordes Mål nr 4894-20 i HFD. Domen avser hur beräkning av en äkta respektive oäkta förening ska göras. I domen står:
”Bedömningen av om en bostadsrättsförening ska anses vara ett privatbostadsföretag (äkta) eller ett oäkta bostadsföretag ska /…/ utgå från fastighetstaxeringen”.
I sina domskäl tar HFD upp ett par äldre domar från 2008 respektive 2014 där det fastslås att det finns en administrativ praxis sedan lång tid tillbaka att minst 60 procent av taxeringsvärdet på den fastighet som bostadsrättsföreningen äger ska hänföras till bostadsrättslägenheter som är upplåtna till fysiska medlemmar.
Skapar osäkerhet
Annika Arnström har 30 års erfarenhet av skatteärenden och hon ser att Skatteverkets agerande på senare år blivit alltmer självsvåldigt.
– Det skapar stor osäkerhet för bostadsrättsföreningar som ligger på gränsen mellan äkta och oäkta, säger hon.
Bedömningen om en förening är äkta eller oäkta görs av Skatteverket och bygger på bostadsrättsföreningens deklaration. Om Skatteverket anser att föreningens intäkter från uthyrning av kommersiella lokaler, exempelvis en butik, överstiger 40 procent av föreningens totala intäkter där avgifterna räknats om till bruksvärdeshyror, klassas föreningen som oäkta. Det innebär bland annat att medlemmarna förmånsbeskattas för skillnaden mellan avgiften och en tänkt bruksvärdeshyra, och att värdet på lägenheterna påverkas negativt. Det saknas också möjligheter att söka uppskov med kapitalvinsten för innehav i oäkta föreningar.
Taxeringsvärdet avgör
– Att gå från äkta till oäkta innebär många nackdelar och en hel del obehag, säger hon.
Att fler föreningar, särskilt i storstäder närmar sig gränsen beror på att lokalhyror har ökat på senare år, samtidigt som Skatteverket använder schabloner som ger ett nerpressat värde på de tänkta bruksvärdeshyror som ska ligga till grund för bedömningen av en förenings skattestatus.
Hon framhåller att domen bör få stor betydelse för hur gränsen mellan äkta och oäkta bostadsrättsföreningar kommer att dras framöver.
– Enligt HFD-domen ska taxeringsvärdet på fastigheten ligga till grund för bedömningen. Om minst 60 procent av fastighetens taxeringsvärde utgörs av bostäder upplåtna till fysiska medlemmar är föreningen att betrakta som ett privatbostadsföretag, alltså en äkta bostadsrättsförening, förklarar Annika Arnström.
SKV vägrar acceptera
Domen innebär alltså att en jämförelse av hyresnivåer blir irrelevant. Med detta sätt att räkna blir många av de föreningar som i dag klassats som oäkta i stället äkta.
Men Skatteverket har inte accepterat detta utslag, utan deras jurister hävdar att domen är oklar.
Skatteverket har dröjt 8 månader med att reagera på HFD:s återförvisning i ärendet Surbrunnsgatan. När de väl hade tolkat domen landade SKV:s jurister i att domen var ett notismål som inte förde rättsutvecklingen framåt. Detta eftersom domen bekräftar tidigare domar. Men tidigare domar säger tydligt att det är taxeringsvärdet som ska ligga till grund för bedömningen.
Ändrar inte
– Den nya domen ändrar inte särskilt mycket, hävdar Jesper Anderberg på Skatteverkets rättsavdelning.
Annika Arnström ser mycket allvarligt på Skatteverkets agerande.
– Det gör mig uppriktigt orolig att Skatteverket inte accepterar en dom från Högsta förvaltningsrätten och att de inte ändrar sin handläggning efter de nya förutsättningarna. Detta skapar en rättsosäkerhet som inte är acceptabel i vårt samhälle. Skatteverkets handläggare ska inte ifrågasätta en dom från Högsta förvaltningsdomstolen överhuvudtaget, säger hon. De kan misstycka men inte ifrågasätta.
Respekterar inte praxis
– Om Skatteverket hade använt sig av taxeringsvärdemetoden hade det varit en sak. Såvitt jag förstår fortsätter SKV med att jämföra hyrorna, dvs tillämpar hyresvärdemetoden. Detta är en helt annan metod än taxeringsvärdemetoden, säger hon.
Med 30 års erfarenhet i ryggen kan hon säga att Skatteverket har blivit mindre intresserade av att respektera praxis och detta gäller även Skatteverkets egna riktlinjer.
För de föreningar som fått sina deklarationer underkända fortsätter ovissheten.