AnnonsElectrolux

Sluta slösa – se värdet i det som redan finns

14 jan 2023

När lägenheter säljs är det vanligt att den nya medlemmen moderniserar. Kök och badrum rivs ut, rumsdisponering ändras. Containrar fylls med luckor, golvmaterial, diskbänkar och porslin som nu betraktas som värdelös bråte. Men mottrenden, bevara och återanvända blir starkare.

Marja Lundgren, arkitekt och Lise-Lott Larsson Kolessar, civilingenjör, arbetar på White Arkitekter med hållbarhetsfrågor. Vi ses på det ultramoderna kontoret, på yttersta tippen av Södermalm.

– Nu vänder det. Byggherrar, arkitekter och byggsektorn vill arbeta med cirkularitet, men det är en stor och utmanande omställning. För bostadsrättsföreningar som anlitar mindre byggföretag gäller fortfarande slit och släng. Mängder av överblivet byggmaterial körs direkt till tippen, säger de.

Marja Lundgren tar upp vikten av att bostadsrättföreningar ser värdet i sina fastigheter och arbetar med bevarandefrågor. Styrelser blir alltmer uppmärksamma på det kulturhistoriska värdet i sina äldre hus och många lägenhetsinnehavare vill bevara eller återställa detaljer från förr. Hon bor själv i en 50-talslägenhet i en stor bostadsrättsförening i södra Stockholm. Där har hon har varit engagerad i ett stort fönsterprojekt. En hållbarhetsresa som gav en rad insikter.

– Fönstren behövde åtgärdas och det bildades en fönstergrupp, berättar hon. Några i gruppen ville satsa på moderna fönster med aluminiumbågar som skulle vara underhållsfria och bra ur energisynpunkt. Andra var inne på att rusta upp befintliga fönster och förse dem med energiglas som skulle minska energiåtgången och ge bättre komfort.

– Jag framhöll de estetiska värdena och tillsammans åkte vi på studiebesök till fastigheter där man bytt fönster. De moderna fönstren har bättre energivärden, men de var helt enkelt inte lika vackra och höll inte lika hög materialkvalitet som de ursprungliga. De ursprungliga kan efter renovering hålla i 50 år till. Lösningen blev en kompromiss mellan energivärde och estetik.

– Var kritisk och fundera på om fönstren går att renovera snarare än att byta. Det går att sätta in energiglas i stället för befintliga glas eller sätta in en isolerruta i den kopplade bågen som är vanlig i äldre fönster. Om man även väger in den klimatinvestering i CO2 som redan gjorts i de befintliga fönstren och som tillkommer för de nya fönstren vid ett byte, så är klimatvinsten av ett byte inte självklar, säger hon. Arbetsgruppen beställde en ekonomisk livcykelkostnadskalkyl och fick först en kalkyl som inte tar hänsyn till hela fönsterbytet, med glas och bågar, utan endast beräknas på hur mycket energi som skulle sparas om glasen byttes.

– Här får man vara observant och se till att jämförelsen görs mellan byte av hela fönstret och renovering av hela det befintliga fönstret för att få rättvisande siffror, säger hon. Karm- och båge är ofta tunnare för 50-talsfönstret, jämfört med ett nytt standardfönster. Det förbättrar det renoverade fönstrets energivärden. Att täta ordentligt mellan fönster och karm är viktigt, det är ofta en stor energitjuv, säger hon.

Nästa projekt för föreningen blev att uppmana alla föreningsmedlemmar att åtgärda alla badrum före den 1 november i år. En fuskrenovering på 90-talet har över åren resulterat i vattenskador. Marja Lundgren visar bilder på hur hon varsamt renoverat sitt badrum. Badkar, toalett och handfat har hon behållit – det sparade pengar. Men det smartaste syns inte – vid känsliga punkter i tätskiktet sitter sensorer som larmar om tätskiktet skulle skadas. – Organisationen Sluta Riv säljer sensorerna. Deras mission är att minska på totalrenoverandet. Om tätskiktet går sönder river man inte ut hela badrummet utan åtgärdar bara det trasiga stället. Föreningen där hon bor har 400 lägenheter.

Det har visat sig att de lägenheter där man inte förändrat så mycket går till bra priser och att många är intresserade av att bevara och att göra stilenliga renoveringar. Många 1950-talskök har rivits ut genom åren för att ersättas med moderna alltifrån 70-talet till nu. Lise-Lott Larsson Kolessar är kritisk:

– Det är synd eftersom kvaliteten på luckor och stommar är mycket bättre i ett kök från 1950 –1960-talen. Med lite kärlek kan det bli fräscht som nytt, säger hon. Hon visar bilder från ett projekt på Söder, ett hus byggt 1961. Det långsmala köket har tidstypiska vitmålade skjutluckor med kanter i mörkt ädelträ. Köksbänken har höjts till dagens standardhöjd med hjälp av en sockel. Allt ser ut att komma direkt från fabriken.

– Huset är kulturskyddat och därför har renoveringen gjorts med stort kunnande – men detta är absolut inte överkurs, alla skulle tjäna på att renovera så här, säger hon. Det har länge funnits byggantikvariska marknader för den som renoverar gamla fastigheter men det börjar även dyka upp en andrahandsmarknad för exempelvis överblivet byggmaterial eller felköp. – Privatpersoner som har tid och tålamod kan göra fina fynd på Blocket eller på lokala återbruksmarknader, tipsar hon.

Föregående artikel Inflationen förra månaden nådde en ny toppnivå
Nästa artikel Ändringar i bostadsrättslagen

Lämna ett svar

Skriv din kommentar!
Skriv ditt namn här