AnnonsStyrelsesupport

Är bostadsrättsmarknaden överhettad?

13 apr 2021

Priserna på bostadsrättsmarknaden stiger snabbt. Rubriker i stil med ”Glödhet bostadsmarknad – här ökar priserna mest” blir allt vanligare. Tröskeln in blir allt högre. Färre och färre unga kan köpa egen bostad och många växande familjer blir tvungna tränga ihop sig snarare än att köpa något större. Fler och fler slår i lånetaket eller faller på amorteringskraven.
Bara under de senaste tolv månaderna har bostadsrätter ökat med dryga åtta procent. Och det mesta talar för en fortsatt ökning. Tuffast är det förstås i storstadsregionerna, men priserna stiger även på medelstora orter.
Många ser med oro på utvecklingen som exempelvis Mäklarsamfundets vd Björn Wellhagen som i en debattartikel menar att för snabbt stigande bostadspriser inte är sunt långsiktigt, varken för köparna eller för säljarna. Allt för drastiska prisrörelser kan också innebära att människor inte vågar ge sig ut på bostadsmarknaden.

Anna och Emil. Foto: Privat.
Budgivningarna drar iväg och priserna stiger

Några av många som just nu befinner sig mitt i epicentret av denna ”glödheta” marknad är Anna och Emil. De flyttade ihop för två år och köpte en tvårumslägenhet på 46 kvm i Stockholm. Ett stort steg redan då. Strax efter årsskiftet fick de sitt första barn och insåg att de skulle behöva ett rum till. Men hittills har de inte hittat något som de vill eller kanske framför allt, inte vågar satsa på trots att de söker brett. De har lagt bud på flera lägenheter, men budgivningarna drar i väg.
– Ibland känns det som om budgivningarna är som någon slags lek, att en del budgivare inte tar det på allvar, säger Anna. Bud läggs i ett högt tempo, hundratusen hit och hundratusen dit, priset rasar i väg och plötsligt sitter man i en position där man ska fatta sitt kanske livs största beslut och göra det väldigt snabbt. Men vad händer om marknaden vänder ner eller räntorna går upp? Risken är att vi inte kan sälja utan att förlora stora summor. Osäkerheten är väldigt jobbig.
Något som ytterligare skapar svårigheter för de som behöver köpa en större bostadsrätt är effekterna av pandemin, större lägenheter blir alltmer eftertraktade.
– Vi märker att vi inte bara konkurrerar med andra barnfamiljer utan även par som vill ha ett arbetsrum, berättar Anna.
Anna berättar att intresset för deras lägenhet hittills varit ganska svalt vilket gjort att de nu skrinlagt planer på fler bud innan de sålt sin lägenhet. Något som ytterligare avskräcker dem är att de har vänner i bekantskapskretsen som sålt sina tvåor men sedan inte lyckats köpa en större lägenhet.
– Någon har fått flytta in hos sina föräldrar och ett annat par bor i andra hand.

Varningsklockorna ringer 

Anna är särskilt kritisk mot att mäklarna återigen börjat använda sig av lockpriser, hon menar att efterföljande budgivningar trissar upp priserna onödigt högt. Och hur vet man att alla bud som läggs verkligen är seriösa? Hur vet man att man inte riskerar betala ett överpris?
Anna och Emil är knappast ensamma om sin sits och många har det betydligt tuffare än dem. Men vad krävs för att ändra på det här, är det ens möjligt att göra det?
Och varningsklockorna ringer från flera håll. I sin senaste rapport om Sverige uttrycker EU kommissionen fortsatt oro för den svenska bostadsmarknaden. Sverige varnas bland annat för höga bostadskostnader och en hög andel privat skuldsättning.
Björn Wellhagen menar att på vår trögrörliga bostadsmarknad, med långa ledtider på utbudssidan, höga transaktionsskatter och hårda låneregler, är det svårt för marknaden att svara med tillräckligt många nya bostäder eller större rörlighet i det befintliga beståndet.
– Ska vi skapa en tryggare och mer stabil bostadsmarknad måste vi undanröja de hinder som finns för att rörligheten på bostadsmarknaden ska kunna öka, menar Björn Wellhagen i sin debattartikel i Fastighetsnytt.
Frågan är bara om det räcker.

Lämna ett svar

Skriv din kommentar!
Skriv ditt namn här