AnnonsElectrolux Professional AB

Arkitekturens viktigaste uppgifter

12 nov 2023

Trivs du där du bor? Går dina barn i en bra skola? Har du gångavstånd till småaffärer där du kan uträtta dina ärenden? Bor du intill en fin park? Om du har allt det, då har du förmodligen ett lyckligare liv än den som inte har det. Det är arkitektur! Och det är arkitektens huvuduppgift; att skapa välbefinnande, det fastslår Mark Isitt, författare, journalist och programledare i sitt ”Sommarprat” i P1.

Mark Isitt är en svensk-brittisk arkitekturkritiker, författare och journalist som bland annat medverkade i P1:s ”Sommarprat”. Han är programledare för ”Grand Designs Sverige” på TV4 och ”Hemma hos arkitekten på SVT”. Han har bland annat fått utmärkelsen ”Sveriges Arkitekters kritikerpris”. Foto: Jens Nordström

Det handlar inte om att höja värdet på en fastighetsägares stora, nya investering, utan att göra oss friskare och gladare och tryggare – det är i grund och botten vad arkitektur handlar om. Han och familjen tog sitt pick och pack för fyra år sedan och flyttade från Gamla Enskede i Stockholm till det pulserande stadslivet i Köpenhamn.

– Vi trivdes bra i Gamla Enskede där finns en kombinerad skolgård och park som skänker trygghet men handeln saknas, stadsdelen är helt dränerad på nästan all typ av kommersiell
verksamhet och erbjuder inte det stadsliv man önskar.

– Den stora skillnaden är arkitekturen. Och kanske lite alkoholpolitik också, men om vi håller oss till arkitekturen. Arkitekturen i Köpenhamn uppmuntrar till umgänge. Och
när jag säger arkitektur då menar jag det i dess absolut vidaste bemärkelse, från små, små rum till stora, stora stadsrum. Köpenhamn och Stockholm är varandras motsatser. Stadslivet är lite mer varierat och tillåtande i Köpenhamn. Det är byggnader från olika tidsåldrar. I olika storlekar. I olika material. Med olika funktioner – kontor, bostäder, butiker
om vartannat.

Stora köpgallerior med likriktade affärskedjor ser inte utvecklingen ut så?

Arkitektur handlar om att göra oss friskare, gladare och tryggare. Foto: Adobe Stock.

– Faktum är att det är möjligt att styra, för i andra städer i andra delar av världen visar det sig att det faktiskt går att planera städer annorlunda så att de får ett gatuliv och Köpenhamn är ett praktexempel på det. Politikerna jobbar för att miljöerna blir befolkade och att man kan trivas.

– Om man jämför Köpenhamn och Göteborg är det en väldig skillnad på hur politikerna förhåller sig till sitt uppdrag och planeringsansvar. I Köpenhamn är uppdraget ”hur kan jag som politiker skapa ett stadsliv, hur kan vi göra den här platsen bättre, trivsam och mysigare?”

Köpenhamn och Stockholm är varandras motsatser. Stadslivet är lite mer varierat och tillåtande i Köpenhamn. Det är byggnader från olika tidsåldrar. I olika storlekar. I olika material. Foto: Adobe Stock.

Varför resonerar man inte så i Sverige tror du?

– Jag tror att det finns en övertro till ekonomin och den kortsiktiga vinsten tillåts dominera. Jag kan ha fel, men jag uppfattar det som att fastighetsägare i Köpenhamn faktiskt är glada över att kunna bidra till ett bra samhälle, till trivseln och välbefinnandet. De stora
svenska fastighetsbolagen kallar sig ofta samhällsbyggare men i själva verket är det inte det man sysslar med.

Varför kallas du arkitekturkritiker?

– Jag tillskriver arkitekturen en sådan omvälvande kraft – den påverkar oss i grunden. Det du planerar för får du. Det kosmopolitiska livet som så många av oss drömmer om uppstår när människor och funktioner blandas. Det är de varierade och brokiga miljöerna
som är de allra mest attraktiva, det kan du avläsa på bostadspriserna, se bara på Södermalm och Vasastaden i Stockholm. Problemet är bara att fastighetsutvecklarna inte ids administrera en massa smålokaler. Så de satsar på bjässarna, på Coop, Systembolaget och Stadium, trots att de vet att de på sikt dödar stadslivet. Det är sorgligt.

En långtgående utveckling sedan 60-talet är enligt Mark Isitt att allt ska funktionssepareras.

– Det är lustigt för vi trivs ju bäst i de stadsdelar som inte är funktionsseparerade men vi sorterar per automatik i Sverige. Det är något überrationellt ordningssinne vi svenskar har. Men när det gäller stan vill vi ju inte ha ordning och reda. Tvärtom. Det där är svårt att
hantera för svenska stadsplanerare.

– I Köpenhamn har man infört så kallade ”kreativa zoner” det vill säga delar av stan som rymmer en gammal bebyggelse och som kan inhysa verkstäder och ateljéer där kreatörer kan hyra billiga lokaler. Då får man en blomstrande kreativitet som kan påverka livet positivt på gatorna runtomkring.

– I Köpenhamn har man infört så kallade ”kreativa zoner” det vill säga delar av stan som rymmer en gammal bebyggelse och som kan inhysa verkstäder och ateljéer där kreatörer kan hyra billiga lokaler. Då får man en blomstrande kreativitet som kan påverka livet positivt på gatorna runtomkring.

Enligt Mark Isitt handlar det om att som politiker ha is i magen, bevara och inte riva gamla byggnader till förmån för kontorsskrapor, tacka nej till den snabba
intäkten som försäljningen av marken ger och på längre sikt inse att fastighetsvärdena kommer att stiga till den grad att vi tjänar ännu mer pengar. Ekonomiska incitament finns även i Köpenhamn förstås, men man tänker mer långsiktigt, menar han.

Sammanfatta vad arkitektur är för dig.

– Arkitektur är en estetisk vision. Det räcker inte att byggnaden ger tak över huvudet, den måste göra en ansats att beröra, att tilltala eller uppröra. Sådan arkitektur gör oss lyckligare.

Föregående artikel Hur fattar vi korrekta styrelsebeslut?
Nästa artikel Lockar med möbler och gratis månadsavgifter

Lämna ett svar

Skriv din kommentar!
Skriv ditt namn här