Borätt granskar bostadspolitiken inför valet
Vilka är de viktigaste förändringarna eller tillägg som behöver göras i bostadspolitiken efter valet?
Svar: Vi måste minska kostnaderna och öka investeringarna i bostadssektorn. Byggprocessen ska bli enklare och snabbare. Tiden för att handlägga överklaganden av detaljplaner ska kortas. Staten bör se över antalet riksintressen och ta ett ökat ansvar för att balansera olika intressen mot varandra. Tydliga krav ska finnas på alla kommuner att bidra till att minska bostadsbristen.
Vilka förändringar av bostadspolitiken tycker du och ditt parti är nödvändiga?
Svar: Huvudansvaret för bostadsförsörjningen ligger på kommunal nivå. Därför måste kommunerna ta sitt ansvar för att bibehålla ett högt byggtempo. Vi måste även hitta sätt att bygga billigare, så fler kan efterfråga de nya bostäderna som kommer till. Här måste också staten bidra genom att stödja kommunernas arbete i större utsträckning. För det krävs att staten och dess myndigheter verkligen prioriterar bostadsbyggandet i hela landet.
Vad är er position gällande ränteavdraget? Och hur bör det hanteras?
Svar: Vi är kritiska till att alliansregeringen ändrade fastighetsskatten utan att samtidigt ändra ränteavdragen vilket starkt bidragit till den obalans som uppstått mellan upplåtelseformerna. Det är viktigt för hushållen med tydliga och långsiktiga regler för boendebeskattningen (inklusive ränteavdragen). Om vi ska genomföra skattereformer på bostadsområdet nästa mandatperiod kräver de ett brett stöd i Riksdagen för att skattereglerna ska vara hållbara över tid.
Vad är er position gällande amorteringskravet? Och hur bör det hanteras?
Svar: Så länge Finansinspektionen, som har ansvar för makrotillsynen, bedömer att amorteringskraven ska ligga kvar ser vi inget behov i dagsläget av att dra några andra slutsatser.
Vilka åtgärder ska vidtas för att alla yngre ska kunna få ett eget hem? Våra ungdomar, vilka åtgärder ska göras för att de ska kunna skaffa bostad? Och till när ska det vara genomfört?
Svar: Det måste byggas fler bostäder. Den socialdemokratiskt ledda regeringen har fått rejäl fart på bostadsbyggandet under mandatperioden, och tack vare investeringsstödet byggs hyresrätter med en lägre hyresnivå. Vi vill fortsätta att bygga bostäder, framförallt hyresrätter, som fler har råd att bo i. Vårt mål är att det byggs minst 250 000 nya bostäder under åren 2015-2020 och därefter i genomsnitt 45 000 bostäder om året fram till 2030. Vi vill särskilt prioritera satsningar för att fler unga ska kunna flytta hemifrån och få sin första bostad.
Vad är er syn på områden runt om i Sverige som tex Akalla, Kista och Rosengård och den segregationen som finns idag? Och hur tänker ni arbeta med detta?
Svar: Alla människor, i hela landet och i alla områden, har rätt att känna sig trygga. Oron för att utsättas för brott är störst i socialt utsatta områden och mest otrygga är kvinnorna. Det krävs en mängd insatser för att komma tillrätta med detta. Vi är hårda mot brott och vill ha 10 000 fler polisanställda till 2024, men också mot brottens orsaker. Därför gör vi stora satsningar på skolan, på sociala insatsgrupper och 90-dagarsgarantin för arbetslösa ungdomar.
Vi vill att kommunerna ska ha möjlighet att i högre utsträckning villkora markanvisningar och få rätt att i detaljplanen ange upplåtelseform som en del i att motverka segregationen.
