AnnonsTävling

Därför vill politiker skynda långsamt

1 apr 2021

Bostadsrättsinnehavare har ett betydligt svagare konsumentskydd än både hyresgäster och villaägare. 2017 års bostadsrättsutredning presenterade en rad förslag till lagändringar som ska stärka skyddet, men politikerna vill skynda långsamt och inte lagreglera mer än nödvändigt.

Behovet av en reformerad lagstiftning blir allt mer pockande. En väckarklocka blev de uppmärksammade manipulationerna i Kinesiska Muren i Rosengård i Malmö, som uppdagades 2016. Där har bostadsrättsinnehavare blivit lurade av bedrägliga styrelser. Riksdagsman Ola Möller (S) har engagerat sig i frågan. Han anser att flera lagskärpningar vore önskvärda. Men han anser också att man bör ha respekt för att bostadsrätter är en företeelse som bygger på förtroende.
LÄS ÄVEN: Vad hände med 2017 års bostadsrättsutredning?
– Det gäller att inte gå fram för hårt. Nya lagar ofta genererar ofta nya problem, eftersom de inbjuder till att söka efter kryphål. Så måste kryphålen täppas igen med nya lagar. Därför är det klokt att ta det försiktigt, säger han.

Pantbrevsregister och kunniga mäklare

I närtid kommer en ny lag om register över pantbrev. Bakgrunden är att bostadsrättsinnehavare råkat ut för att tidigare ägare har pantsatt lägenheten. En dag hör banken av sig och kräver amortering och ränta på ett lån som ingen har upplyst om.
Ola Möller vill också att mäklarens upplysningsplikt ska bli starkare. Mäklaren ska i dag upplysa om allt som hen har kunskap om, men det betyder inte att mäklaren exempelvis har läst årsredovisningen och kan berätta för bostadsrättsköparen vad som står i den.
– Det är rimligt att mäklaren ska kunna redogöra för föreningens ekonomiska ställning. Det behöver preciseras i fastighetsmäklarlagen, säger han.

Lagstiftning eller stadgar?

Det finns också önskemål om lag på att styrelsemedlemmar ska bo i föreningen.

Ola Möller (S) vill gå varsamt fram med lagstiftning
Ola Möller (S) vill gå varsamt fram med lagstiftning

– Frågan är om det är lämpligt att lagstifta. De flesta föreningar har i sina stadgar att en styrelsemedlem ska vara skriven i föreningen, men stadgar är lätta att ändra med ett stämmobeslut. Det kan också finnas olika giltiga skäl till att en styrelsemedlem bor på en annan adress. En lag skulle därför behöva innehålla en rad undantag för att täcka alla olika fall, säger han.
Så därför menar han att det är bättre att som hittills låta bostadsrättsföreningarna själva avgöra vilka regler de vill leva efter.
Ola Möller framhåller att bostadsrättsföreningar bygger på svensk föreningstradition. Grundantagandet är att medlemmarna har valt personer de litar på till att sköta gemensamma angelägenheter.
– Tanken är att människor vårdar det de äger, och att styrelserna verkar för medlemmarnas bästa. Det brukar i de flesta fall fungera väl, men ett system som bygger på tillit kan också utnyttjas. Det som har hänt i Rosengård är att kriminella personer tog makten i ett par föreningar. De utformade stadgar som gynnar dem själva samtidigt som de såg till att få medlemmar att ge styrelsen fullmakt att agera som de tycker, säger Ola Möller.

Inte föreningsvana

Han framhåller att många människor i dag är ovana vid föreningsarbete:
– Unga människor är inte lika föreningsaktiva som förr, och utlandsfödda har inte den här traditionen med sig hemifrån. Lägg därtill att det på många orter inte finns en väl fungerande hyresmarknad, så att köpa en bostadsrätt är den enda möjligheten att få en egen lägenhet, säger han.
Konsumentskyddet vid köp av nyproducerade bostadsrätter har också visat sig alltför svagt. Fastighetsutvecklare som byggt sin affär på förhandstecknade kontrakt har bundit upp bostadsköpare som hamnat i en rävsax när projektet gått i stå. Det har varit svårt för bostadsköparna att få tillbaka pengar, när de inte kunnat flytta in i sin nya bostad i tid. Sådana fall har fått en del negativ uppmärksamhet som skadat förtroendet för fastighetsutvecklarna. Men Ola Möller anser inte att lagstiftning skulle vara rätt väg att gå till att börja med, även om han inte utesluter det på sikt.
– Branschen har sett behovet av sanering och håller på att sätta upp ett eget organ kallat Trygg BRF som ska utfärda en märkning på nyproducerade bostadsrätter. Det är ett initiativ från den sundare delen av fastighetsutvecklarbranschen och jag menar att det kan vara en snabbare väg än att vänta in lagstiftning, säger han.

Lämna ett svar

Skriv din kommentar!
Skriv ditt namn här