Proptech är hett. Property technology eller på svenska fastighetsteknik, öppnar upp många möjligheter till att utnyttja nya digitala tjänster. Och det handlar inte ”bara” om energieffektivisering. Det handlar också om att ta del av och utnyttja andras data och kunnande och själva dela sin data. Till exempel om vård i hemmet, coworking och energidelning.
Carl Ståhle är digitaliseringsexpert hos Sveriges allmännytta med totalt en miljon lägenheter. Han menar att Proptech handlar mycket om de nya aktörer som erbjuder ny kunskap och hur man kan koppla upp dessa mot fastighetens nätverk.
– Det finns oändliga möjligheter och jättemånga som är duktiga på att sälja olika tjänster, säger han. Men man måste börja i sin egen data. Grundförutsättningen för att man ska kunna ta del av dessa nya externa tjänster och digitala verktyg är att man har en trådlös uppkoppling i hela fastigheten, även i gemensamhetsutrymmen, trapphuset och på gården. Viktigt här är att det är ett standardiserat system, gärna i en branschstandard som ISO19650. Sedan behöver man också kunna dela data och säkra data. För att klara av detta; samla, hantera, dela, säkra, analysera och agera på data så måste man ha internet.
– Vi kan inte installera alla programvaror i vår källare på vår egen server, utan det gäller att kunna använda sig av externa tjänster, så kallade SaaS (Software as a service) tjänster. Vanliga exempel på detta är e-post, kalender och kontorsverktyg som exempel Microsoft Office 365.
– När det gäller val av system är BIM/ alliance en jättebra aktör att hålla koll på, menar han. Vilka format är det som gäller, vilka krav ska vi ställa och hur arbetar vi med dessa standards? Det finns en guide om heter nationella riktlinjer som är bra att titta på. Man måste kravsätta på ett speciellt sätt så att man inte behöver uppfinna hjulet varje gång man ansluter en ny tjänst. Traditionellt har vinsterna med digitalisering handlat mycket om energieffektivisering och styrning av ventilations, värme- och energisystem. Men nu ser vi även andra möjligheter till vinster genom att vi kan vara en del av ett större sammanhang.
Vi kan dela energi med grannarna, skapa möjligheter för Coworking, ersätta en shoppingupplevelse med leveransboxar vid hemmet, installera laddstolpar och använda bilbatterier för lagring. Extern data som exempelvis väderdata kan bidra till ett effektivare värmestyrning.
Ett område där det händer mycket är också inom vård och omsorg i hemmet. SKR, Sveriges kommuner och regioner skriver i sin rapport ”Hemmet – platsen för framtidens vård och omsorg med stöd av digitala tjänster och produkter”, att en övergripande inriktning hos regioner och kommuner är att vård och omsorg i allt större omfattning ska ske i hemmet. Det handlar till exempel om digitala tjänster som innehåller appar och/eller hårdvara som hjälper individer med kroniska sjukdomar att bättre hantera sin sjukdom. Det kan också handla om sensorer som möjliggör för vårdgivare att hålla patienter under uppsikt på distans eller om behandlingsstöd för att lotsa en patient mellan behandlingar. En utveckling som kommer att kräva säkra uppkopplingar och 5G-teknik. Liksom en robust elförsörjning i fastigheten. Till exempel tillgång till batterier om strömförsörjningen avbryts.
Det finns givetvis flera utmaningar med Proptech, utveckling går snabbt och det krävs korta payoff-tider. Vi har traditionellt förvaltat en byggnad ekonomiskt och tekniskt, dvs rent fysiskt. Nu har vi ett nytt område – digital förvaltning – hur tar jag hand om min data? Hur säkerställer jag att den stämmer, att jag kan dela den, att ingen kan hacka mig? Det är en helt ny nisch i sig. Här behöver vi en ny typ av förvaltare, kalla det datasamordnare. Den kommer att bli en lika viktig del i en fastighetsförvaltning och i driften framåt för alla fastighetsägare, även brf:er.
Carl Ståhle förklarar att det första steget för en brf är att först utgå från de boendes behov. Oftast är de mer digitaliserade än vad föreningen är. De kräver information och att få digital tillgång till den. Trådlös uppkoppling i hela fastigheten för alla, i alla utrymmena, då kan man koppla på nya fastighetstjänster. Då är det heller inget problem att installera sensorer. Men grunden är att infrastrukturen är på plats. Viktigt att tänka på att använda sig av rätt standards, som 4G eller 5G.
– Vi har en del gammal teknik som kommer att finnas kvar och som fungerar bra, vattenmätare som skickar data en gång i timmen, enkelt driftsäkert och billigt. Men vi kräver snabbare uppkopplingar för exempelvis TV som bra wifi, säger han. Idag har alla egna routrar, men har jag en starkare än grannen stör jag ut hen. Han anser att fastighetsägaren bör samköra allas routrar. Då optimeras systemet, både ur användnings- och energiperspektiv. Sedan har vi denna magiska förkortning AI.
– AI kan ju bli en enorm tillgång, men vill du dela all data med hela världen? Enorma möjligheter dock. Tänk att få ta del av hela Sveriges brf:ers kunskaper. Ju fler som bidrar, desto bättre kvalitet. Alla bidrar och alla gynnas, både bättre och mer tillgänglighet, säger han. Carl Ståhle avslutar med ett talande exempel kring AI:s potential.
– En av våra medlemmar kopplade upp en byggnad, skapade en enkel algoritm, kopplade på automatisering på ventilation, värme, el samt fönster och dörrar. När AI:n hade fått leka runt i systemet i några timmar skar den ner energiförbrukningen med 30 procent. Men det innebar att den öppnade och stängde fönster, dörrar och ventilationsschakt på ett sätt som vi inte kunnat göra förut eller ens förstå hur det hängde ihop. Kanske inte det bästa för de boende men väldigt bra för energiförbrukningen.
