Många bostadsrättsföreningar äger hus med en del döda ytor som kan omvandlas till bostäder. Råvindar, outhyrda butikslokaler och kontor som blivit över kan göras till attraktiva hem, men det finns många aspekter att ta hänsyn till.
Johanna Bocian Östberg är arkitekt på Okidoki arkitekter i Göteborg. Hon arbetar mycket med att skapa nya bostäder i befintliga hus.
– Vi behöver bli bättre på att utnyttja de hus vi har i stället för att bara inrikta oss på att bygga nytt, säger hon.
Det handlar både om klimatutsläpp, ekonomi och möjligheterna att skapa intressanta och charmiga nya bostäder i områden som redan är attraktiva.
Mer yteffektiva
– Många äldre bostadshus har stora vindar som bara används till förråd. I husen finns ofta både källarförråd och vindsförråd. Källarförråden kan göras med yteffektiva så att vindsförråden kan tas bort, anser hon.
Men innan man börjar projektera för vindslägenheter måste man ta reda på hur detaljplanen ser ut – det kan stå i detaljplan att man inte får bo på vinden. Detaljplaneändring kan bli aktuell.
Andra aspekter är tillgänglighet och buller. Går hissen ända upp? Kan den förlängas? Störs vindsutrymmet av inflygande helikoptrar till närbeläget sjukhus?
– Om det finns brister kan man få tillstånd att bygga mindre lägenheter, högst 35 kvadrat, säger hon.
Risker
Vindsombyggnader är också förenade med risker – man behöver se till att ventilation och rördragningar fungerar tillsammans med resten av huset och att huset tål den ökade belastningen.
Även källare han byggas om, under förutsättning att det finns tillräckligt stora fönster.
– Dagsljuskraven kan vara svåra att uppfylla.
Många föreningar i 50-60-talshus har ytor som inte längre används så mycket. Johanna Bocian Östberg nämner outhyrda butikslokaler, hobbyutrymmen som vävstugor och keramikverkstäder och mangelrum som kanske används sporadiskt.
Dagens regelverk ska följas
– Husen speglar sin tid. I dag är man inte så bunden till hemmet med sina hobbyer, och småbutikerna har försvunnit från bostadsområdena. Tvättstugorna utnyttjas mindre eftersom fler har tvättmaskiner i sina lägenheter. Så vissa gemensamma ytor blir överflödiga och kan nyttjas till annat.
Butikslokaler har ofta generös takhöjd där det är lätt att få in ventilation och rördragning.
– Det kan bli roliga och ovanliga bostadslösningar, men här kan tillgängligheten vara ett problem – äldre butikslokaler ligger ofta några trappsteg upp eller ned.
En annan aspekt är att nya bostäder även i gamla hus ska stämma med dagens regelverk.
Även om det finns en fullt fungerande bostadsrättsförening med tvättstuga och soprum kan den nya lägenheten på vinden hamna med än 50 meter från soprummet. Då kan det krävas en ny lösning.
Kontor – en utmaning
Många företag har efter pandemin kommit att se över lokalbehoven. Kontorsfastigheter frigörs och kan användas till annat.
Johanna Bocian Östberg förklarar att äldre kontorsfastigheter är lättare att omvandla till bostäder. Modernare kontorshus är ofta djupare, med en mörk kärna, där konferensrum, toaletter och kopieringsrum varit placerade. De fastigheterna kan fungera bra som hotell, men de är svårare att bygga om till traditionella bostäder.
Framöver kommer vi nog att se fler bostadsrättsföreningar som åter satsar på gemensamma utrymmen, men nu med exempelvis gym, co-workspace, lobby och andra utrymmen för umgänge. Kollektivboende är på väg tillbaka fast i nya former. Då kan kontorsbyggnader fungera, säger hon.
Borätt 3 2023 utkommer i början av juni med tema Renovering.
Ur innehållet:
Håll koll på betongen
Byggare godkänner sitt eget fusk
När ordföranden är sig själv närmast
