Hur man klarar ett långvarigt elavbrott kan man numera läsa om i flera myndigheters beredskapsbroschyrer. Råden om hur en bostadsrättsförening kan parera stora svängningar i energikostnader är mer sällsynta och vaga. För det krävs nämligen avancerade gissningar om framtidens energiteknik, samt energi- och miljöpolitiken. Ändå utgör värme, som det mest handlar om, en av de största kostnadsposterna för bostadsrättsföreningar.
Även 1970- och 1980-talens oljekriser vållade osäkerhet om priser och energiteknik. Sverige investerade dock relativt tidigt i energiteknik som värmepumpar och fjärr- eller kraftvärme. Dessa visade sig mycket lönsamma. Inte minst hjälpte förbränning av avfall i kraftvärmeverken Sverige att bli av med sopberg som många andra länder fortfarande har. Även kärnkraft var ett rimligt svar på 1970-talets oljekriser och något av en teknisk prestation. Asea byggde 14 kärnkraftsreaktorer i Norden under 19 år, från första spadtaget till att den sista reaktorn var i drift och inkopplad till elnätet.
På senare tid har energipolitiken mer präglats av svikna förhoppningar och målkonflikter. Vi har mål om att klara oss med mindre energi, men samtidigt behöver vi mycket mer energi för klimatteknik, AI-anläggningar, en redundans för beredskapens skull och för att inte kunna utpressas av länder som levererar energi till oss eller erbjuder sin industri billigare energi. Därutöver skall el produceras med sol och vind utan att göra oss sårbara för mörka och vindstilla vinterdagar. Och utan att rycka undan mattan för lönsamheten i elproduktion som finns även sådana dagar. Miljön skall värnas, men klimatvänliga energiinvesteringar fastnar i långa tillståndsprocesser. Det har inte hjälpt att statliga bolag har missköts, som Vattenfall, som först fick fria händer att dumpa pengar i Nuon och andra utländska äventyr, och sedan missbrukades för att lägga ner elproduktion som inte ansågs politiskt opportun.
Också de ekonomiska inslagen i energipolitiken skaver. De flesta ekonomer ser ingen poäng med elskatter som nu återigen höjs. Vi skall ju tvärtom förmås att elektrifiera. Ekonomer förordar också att politiken motverkar konjunktursvängningar. Energi- och klimatpolitiken är i stället starkt destabiliserande. Hälften av den energiprischock som drabbade konsumenter och näringsliv 2022 utgjordes av att skatter och avgifter automatiskt höjdes i proportion till de underliggande energiprishöjningar. Denna osäkra energivärld skapar sin egen onda cirkel. Ryckigheten i politiken gör investeringar i energiteknik till ett vågspel. Risken är också stor att långsiktiga energipolitiska beslut som fattas nu kommer att rivas igen efter nästa val. Under tiden förvärras problemen om många avvaktar med investeringar. Det är ändå vad som framstår som klokast för många bostadsrättsföreningar. Visst bör lågt hängande frukter plockas.
Många föreningar förlorar en tredjedel av värmen genom en ventilering. Om den är överdriven blir dessutom inneluften för torr på vintern och vållar hälsoproblem. Värmen från utluften kan tas till vara, och framöver även från spillvatten. För en del föreningar kan bergvärme vara intressant, även som komplement till fjärrvärme. Men inför stora beslut bör ett investeringsalternativ alltid finnas i bakhuvudet: att avvakta ett tag och vara redo när nya lågt hängande frukter uppenbarar sig, må de växa fram i form av ny teknik, nya prisförhållanden eller nya regleringar.
