En udda gren av nationalekonomisk forskning visar i ganska övertygande studier att ett större antal advokater för med sig lägre ekonomisk tillväxt än i jämförbara länder med färre advokater. Forskarna hävdar självfallet inte att boven skulle vara advokaters illvilja.

Tesen är i stället att länder där invånare behöver många advokater är överbyråkratiserade eller har lagstiftning som gör det mer lönsamt att stämma andra än att skapa värde. Sverige är i det avseende lyckligt lottat med relativt få advokater per invånare. Länder som Italien, Grekland, Spanien och Portugal har flest advokater och av en händelse också sämre tillväxt över tid, även om det just nu går något bättre.

På bostadsmarknaden är det dock en blandad kompott för svensk del. I många europeiska länder dominerar ägarlägenheter. Ett ägarbyte behöver där både bevittnas av en notarie och föras in i fastighetsregistret. I Sverige är ägarbytet i vissa avseenden enklare, men staten tar ut en hög stämpelskatt. Samtidigt har registrering av ägandebevis av bostadsrätter förblivit ganska ineffektivt och delvis rättsosäker. Nu föreslås äntligen i budgetpropositionen för 2025 att Lantmäteriet utvecklar ett bostadsrättsregister. Syftet är att göra information om bostadsrätter tillgänglig för att förbättra konsumentskyddet och stärka bostads- och kreditmarknadens funktion. Med tanke på att Lantmäteriets verksamhet ofta har varit dyr och långsam får man hoppas att införandet av det nya registret görs på ett sätt som sänker snarare än ökar kostnaderna för överlåtelse.

Den största potentialen för att minska kostnaderna för juridisk administration i Sverige finns emellertid i de långa processer innan ett bostadsbygge ens kan komma igång. Förutom utdragna detaljplaneprocesser finns i Sverige ovanligt många överklagandemöjligheter. Det är kostnadsfritt att överklaga bygglov även om den förväntade externa olägenheten för den klagande är mycket liten. Sådana juridiska turer ökar också oproportionerligt riskerna för mindre byggbolag och hindrar därmed en sund konkurrens. Enligt Eurostat ligger byggkostnaderna i Sverige cirka 40 procent över EU-snittet, och cirka 20 procent över vad man kan vänta sig efter justering av löneläget, skatter och kapitalkostnader.

Komplicerade juridiska processer drabbar inte minst alternativa former som till exempel människor som vill bygga flerbostadshus tillsammans i form av en byggemenskap. Större byggföretag kan parera om vissa projektet hamnar på långbänk. För intressenter i en byggemenskap handlar det däremot om det egna boendet som ofta inte kan vänta för länge innan de ser sig om efter andra alternativ. Hela processen går väsentligt snabbare i många städer i Europa. Även rättssäkerheten kan förbättras i Sverige vid nybyggen av bostadsrätter. När förhandsavtalet för en nybyggd bostadsrätt är påskrivet går det normalt inte att ångra sig, även om inflyttningen ligger långt fram i tiden. Mycket kan hända innan huset är inflyttningsklart. Bostadsrättsföreningen bildas av bostadsproducenten som tillsätter den första så kallade byggande styrelsen, ibland med eget folk. Stadgarna kan stipulera konstiga röstningsregler som gör det svårt för de andra medlemmarna att utöva sina demokratiska rättigheterna på stämman. Allt sådant blir mylla för onödigt många rättsprocesser och spär på efterfrågan på jurister. Sverige är inte sämst i klassen, men kan bli ännu bättre. Det vinner i slutändan alla på.