AnnonsElectrolux Professional AB

Föreningens ekonomi borde återspeglas i prissättningen

26 feb 2022

En bostadsrättsförenings ekonomi har stor betydelse för hur mycket man borde betala för en bostadsrätt. Föreningens ekonomi har också betydelse för kreditgivningen till föreningen och bostadsrättshavarna. Det borde därför ligga i alla bostadsrättshavares intresse att ha koll på sin förenings ekonomi. Men så ser inte verkligheten ut idag.

I en perfekt värld ska föreningens ekonomi tas i beaktande vid prissättningen av bostadsrätter. Idag går över hälften av Sveriges nästan 30 000 bostadsrättsföreningar med underskott. Många föreningar spar för lite och täcker inte slitagekostnaden på befintliga byggnadskomponenter. Dessa systematiska underskott bygger upp ett upplåningsbehov som bara kan finansieras på tre sätt; banklån, kapitaltillskott från föreningens medlemmar eller högre årsavgifter. Det sistnämnda är det enklaste och mest rättvisa men har blivit allt ovanligare de senaste 20 åren.

Som medlem är det därför viktigt att ha koll på sin bostadsrättsförenings skuldsättning, sparande och framtida upplåningsbehov. För det första är det inte helt enkelt att förstå vad siffrorna i en ekonomisk plan eller årsredovisning faktiskt betyder. För det andra är det mycket annat som står högt på önskelistan när man går i köptankar och det kan därför vara lätt att nedprioritera vikten av föreningens ekonomi.

Dessutom är innehållet i många fall bristfälligt och svårtolkat. Informationen om en bostadsrättsförenings ekonomi måste därför bli bättre och enklare för konsumenter att förstå. Kraven på intygsgivarna, bostadsutvecklarna och bostadsrättsföreningarna måste öka. Med en bättre förståelse skulle prissättningen på bostadsrätter bli mer rättvisande och därmed lättare för konsumenten att fatta ett välgrundat beslut. Köp av bostad är trots allt den största affären i livet för många.

Justitiedepartementet skickade nyligen ut en promemoria med lagförslag om stärkt konsumentskydd på bostadsrättsmarknaden, Dnr Ju2021/03758. Förslagen är nu ute på remiss. Bättre information i årsredovisningen, krav på teknisk underhållsplan, kassaflödesanalys och upplysningar om hur eventuella underskott i föreningen ska finansieras är några av förslagen.

Flera av förslagen presenterades redan för några år sedan i den statliga utredningen SOU 2017:31 Stärkt konsumentskydd på bostadsrättsmarknaden. Förslagen som presenteras nu är ett steg i rätt riktning, men det behöver göras mer. Krav på att alla bostadsrättsföreningar ska använda sig av redovisningsmetoden K3 och att avskrivningstiderna måste vara realistiska är två exempel på vad som behöver göras och som beskrivs väl i den statliga utredningen.

Dagens kreditregler debatteras flitigt i media och åsikterna om kreditreglernas effekter på hushållens möjligheter att köpa en bostad är delade. Som konsument på bostadsrättsmarknaden är det viktigt att förstå vad en högskuldsättning i en bostadsrättsförening innebär. Många bostadsrättshavare, inte minst i storstäderna, har dessutom en hög privat skuldsättning och är därför mer räntekänsliga. Vid endast en liten ränteuppgång skulle detta få stor påverkan på privatekonomin.

Föregående artikel Veckans fråga: Hur står det till med skyddsrummet?
Nästa artikel Föreningen där kollektivtankarna lever

Lämna ett svar

Skriv din kommentar!
Skriv ditt namn här