Idag översköljs vi av larmrapporter om skenande elpriser, elbrist och braskande rubriker om internationella elkriser. Ovanpå det har vi klimatkrisen. Osäkerheten kring tillgång och pris på el verkar större än någonsin. Hur ska vi navigera i detta nya energilandskap?
Max Åhman är docent vid Lunds universitet och arbetar bland annat med att analysera de långsiktiga förändringar som klimatpolitiken framkallar inom energi-, industri- och transportsektorerna. Han menar att panikstämningen är överdriven och att dagens extremt höga elpriser främst beror på en snabbt ökande efterfrågan på el från en industri som går för högtryck. Samtidigt har Ryssland skurit ner på sina gasleveranser till EU och dyra utsläppsrätter pressar också upp priserna. Han tror dock att priserna håller på att dämpas och att vi till och med kan få se lägre elpriser framöver. I alla fall från och till.
− Svängningarna på elpriserna, det vill säga tillgången på el, kommer att bli allt större, mycket på grund av förnybara energikällor som vindkraft, säger Max Åhman.
Men sett över längre tid kommer elpriserna i genomsnitt över ett år att vara ganska konstanta. De fasta nätkostnaderna kommer dock att öka, det blir en gradvis förflyttning från rörliga till fasta kostnader.
En mer ojämn tillförsel av el innebär också andra utmaningar, berättar Max Åhman. Det handlar inte bara om att spara effektuttag utan att också att hushålla bättre med effekten. Exempelvis att alla inte laddar sin elbil samtidigt.
− Just nu ser vi hur en marknad för effekthushållning håller på att växa fram. Det handlar om hur vi kan lagra energi och jämna ut efterfrågan så att vi undviker extrema toppbelastningar i nätet. Redan idag får man i Tyskland bidrag för att installera batterier för energilagring, säger han.
Det kan också handla om smart teknik som AI. Toppar i efterfrågan kan kapas genom att industrier anpassar sig eller att värmepumpar eller ventilationsanläggningar stängs av under en timme. I framtiden kanske våra kylskåp stängs av några minuter då och då.
− Tekniken är fortfarande väldigt komplicerad men det bedrivs försöksprojekt bland annat i Malmö och Uppsala. Sedan måste det ju skapas en marknad för detta, säger Max Åhman.
Han ser till exempel på sikt möjligheter till att större bostadsrättsföreningar går samman och investerar i batterier för att lagra el och därigenom jämna ut effektuttaget, men han framhåller att föreningarna då måste få betalt för detta.
Utmaningarna är många, men det svenska elsystemet tillhör de mest leveranssäkra som finns. Det måste bara till en ökad medvetenhet såväl om hur vi konsumerar och sparar el som hur vi hushållar med den.
