8 apr 2023

En drönarbild över en stad visar gator parker och hus, men också de många mellanrummen – gårdarna. Gröna korridorer som säkrar överlevnaden för insekter och fåglar och bidrar till bättre luft och livskvalitet för de som bor och vistas i staden.

Sofia Ewerlöf är trädgårdsdesigner med särskild inriktning på biologisk mångfald. Vi ses innan vinterns sista  snötäcke smält bort. Hennes trädgård är fortfarande i vila. Men aktiviteten vid skrivbordet är hög. Flera gårdsprojekt för olika uppdragsgivare planeras.

När hon startade sitt första företag tillsammans med en kollega för ett par år sedan var beställarna mest inriktade på att få till en snygg och lättskött trädgård.

­– Idag är det många fler som frågar efter en design som främjar djurlivet. Insikten om att biologisk mångfald är ett överlevnadsvillkor för både människor och djur har börjat slå rot, säger hon.

I dagarna börjar hon ett nytt jobb på företaget Ecogain för att kunna erbjuda design som främjar växt och djurliv.

Hon förklarar att bostadsrättsföreningar har stora möjligheter att bidra positivt till både djurliv och klimat.

– Träden är skydd, mat och boplats åt mängder av olika insekter och fåglar. Sverige har ungefär 40 inhemska trädarter. Varje art är värd åt mängder av insekter som är helt anpassade efter trädarten. En ek har ungefär 1000 insektsarter, björken och granen har omkring 800 var. Insekterna är också mat åt fåglar.

Träden gör också flera andra viktiga ekosystemtjänster. De ger skugga, fotosyntesen i de gröna bladen producerar syre och när de faller på hösten och multnar bildar de ny jord.

Ett steg ner, under trädet, ger buskar skydd och mat för fåglar och andra djur.

– Buskarna är fina rumsskapare. På en gård vill man gärna ha trevliga platser där man kan dra sig tillbaka, vara lite skyddad.

Sofia Ewerlöf är ingen stor vän av välansade gräsmattor. Hellre lite tufsiga ytor med blommor och långt gräs.

– Att ta hand om pollinerare, humlor och bin av olika slag är en överlevnadsfråga. 80 procent av allt som odlas i jordbruket är beroende av pollinerare, säger hon.

Det är därför viktigt att plantera en stor variation av både träd, buskar och blommor som ger nektar från tidig vår till långt in på hösten. Blommorna ska också vara olika sinsemellan eftersom insekternas ansikten är olika. Humlorna med sina långa tungor gillar djupa blommor som salvia och blåklocka medan många bin tycker om flatare blommor, nyponros, ringblomma.

Mångfaldstanken gäller också jorden som allt växer i. En frisk jord har ungefär 500 maskar per kubikmeter och det kryllar av mikroorganismer och bakterier. De matas med fallna löv och andra multnande växtdelar.

–Städa inte bort löven – de är guld! Maskarna äter dem, bajsar och gräver långa gångar. På så vis hålls jorden lucker.

Det förändrade klimatet med milda vintrar gör att det mer sällan bildas ett tjockt skyddande snölager. Ett lövtäcke har också isolerande effekt, dessutom pågår aktiviteten i jorden under en längre period när det får ett isolerande lövtäcke.

En annan ekosystemtjänst som den gröna gården gör är att den tar hand om vatten. Numera är skyfall och torrperioder allt vanligare. En naken gård suger inte upp vattnet, utan det rinner undan där det kan – inte sällan ner i källaren.

– Träd suger upp mycket vatten. Finns det träd bör man vara rädd om dem, det tar en generation för ett träd att bli stort, säger hon.

Men även om utgångspunkten är en hård asfalterad gård går det fort få den att grönska. Kostnaderna behöver inte bli särskilt höga, och man ser en snabb positiv förändring med exempelvis fler pollinerare och småfåglar.

– När bostadsrättföreningar gör om sina gårdar blir det ofta ett stort engagemang i huset. Jag brukar involvera medlemmarna, bli inbjuden att prata på ett möte och berätta om vikten av biologisk mångfald. Medlemmarna är ofta med när gården planteras och jag ger råd om vattning och gödsel. Det är bra att alla vet tanken med de växter som planteras. Jag har märkt att det ger en stolthet hos medlemmarna i föreningen.