Efter snösmockan i november i Stockholm 2022 sätts återbruksbyggjournalistens karaktär på prov. Vatten läcker in i ett hål i taket
på radhuset och det är hög tid för takbyte. Men frågan är – ska också betongpannorna bytas ut till nya? Eller ska vi sätta upp de gamla igen efter att taket har lagts? Återbruk – eller nyinköp?
Betongpannorna kommer hålla många år till, men det kommer nog bli dyrare att spara dem än att köpa nya, tror säljaren på takfirman.
– Och man väljer väl alltid det billigaste alternativet? .
Det gör man kanske inte, tänker jag. Med tanke på all betong som går åt till nya pannor känns det inte bra. Och man kan inte vara medförfattare till boken ”Återbruk av byggmaterial” och sedan inte återbruka själv. Det får bli återbruk oavsett, tänker jag. Antingen betalar vi – eller så betalar framtiden med klimatkaos! Och som tur är slår säljarens prognos inte in. Återbruksofferten är billigare än nyinköpsofferten. Hurra!
Sedan återbruk blivit ett av inneorden i byggbranschen är det nu allt mer ofta valsituationer som denna som många samhällsbyggnadsaktörer står inför när de ska dra igång ett nytt projekt. Det finns ofta en gammal byggnad på fastigheten när en ny funktion ska tillföras platsen och frågan om hur det gamla ska hanteras kommer upp.
Det finns ofta många anledningar till att riva och bygga nytt. Det är enklare, det är vad branschen brukar göra och branschen vet vad det kostar. Att bestämma sig för att återbruka – antingen en hel stomme – eller delar av en gammal fastighet – det är mycket mer osäkert. För aktören som vill återbruka krävs kreativitet, ny kunskap och nya sätt att få budgeten att gå ihop.
Men nu har återbruk testats i ganska många byggprojekt i landet och jag har pratat med många inblandade i dessa projekt. I bland har återbruket blivit dyrare, ibland billigare, ofta varken billigare eller dyrare. Många intygar att projekten tagit lite längre tid och att vissa saker varit kluriga att lösa. Och det finns inte en enda aktör jag pratat med som säger att de ångrar återbruket. Det känns helt enkelt bra att återbruka, är den känsla jag får.
Det är inte konstigt! För det är bra att återbruka! Det spelar inte någon roll om det är trä eller betong eller stål eller vad som helst vi återbrukar – det sparar alltid koldioxidutsläpp. Dessutom sparar vi utöver koldioxidbesparingen även på jordens resurser, som vi annars så frikostigt tar för oss av.
Och så är det ju en sak till: Återbrukat material har en historia, som ofta är betydligt mer spännande än nyproducerat materials korta historia.
”Det där teglet, det satt på Carlsbergs bryggeri förut!”, kan arkitekten Anders Lendager säga om fasaden på Resource Rows i Köpenhamn.
”Den här byggetableringen är byggd av Bilias gamla bilhall”, kan Fabege säga om Hållbarhetshuset i Hagastaden.
”De där fasadelementen är gamla plattvärmeväxlare, kan Parkering Malmö säga när deras nya parkeringshus i Hyllie snart står på plats.
Det är lite som när en gammal sliten byrå därhemma alltid påminner en om farmor som ägde den. Mycket roligare än nåt man köpt på det stora möbelvaruhuset!
Och dessutom finns det ingen lägsta gräns för när återbruk är motiverat. Återbruka en betongstomme – jättebra! Återbruka alla stolar i huset och låt måla om dem – också jättebra.
Jag må vara återbruksfrälst och lite partisk. Men jag ser faktiskt ingen anledning till att inte alla andra också skulle kunna vara det!
Numera har jag dessutom ett viktigt eget återbruksexempel att berätta om. Takentreprenören gjorde ett utmärkt jobb! På tio dagar bytte de vårt tak, la tillbaka pannorna och nu ser taket ut – exakt som förut.
Men: ”Det där taket är våra gamla plattor som vi la tillbaka”, kan jag nu stolt säga, och hoppas ha avvärjt en liten pyttedroppe framtidskaos.
