AnnonsMiele

Inga krav på tvingande energieffektiviseringar

28 nov 2023

EU:s energieffektiviseringsmål är något som diskuterats mycket under senare tid. En direktiv, att alla fastigheter i Europa ska uppfylla kraven för miljöklass D år 2033, har skapat rubriker och oro bland såväl bostadsrättsföreningar som småhusägare. Men vad är det egentligen som gäller?

Vi blev kontaktade av en brf i Stockholm som fått ett föreläggande från Stockholms Miljöförvaltning om att lämna in en åtgärdslista med syfte att höja fastighetens energiprestanda från nuvarande energiklass G till klass E som minimum. Åtgärdslistan skulle också beskriva energivinster och innehålla en tidplan för genomförande av åtgärder.

Men vad är det egentligen som gäller? Läser man förläggandet, som ju är en tvingade handling där ett uteblivet svar kan leda till vitesföreläggande, får man ju intrycket av att föreningar kommer att avkrävas genomföra energibesparande åtgärder inom en ganska snar framtid.

Jag frågade enhetschefen Katariina Parker på Stockholms miljöförvaltning om vad som ligger till grund för ett föreläggande om förbättrade energiprestanda, minst upp till klass E.

─ Föreläggande grundar sig på de underlag vi får in om fastigheten, vilken energiprestanda fastigheten har i förhållande till  Boverkets riktlinjer, det är dessa som gäller. Men vi gör ju också en bedömning i det enskilda fallet. Och energiklass E är den vi vanligen tillämpar.

Hon berättar att deras arbete fokuserar på att få fastighetsägarna att komma i gång med egenkontroller av energihushållning och titta på möjliga åtgärder för energieffektivisering.

─ Hittills har vi inte gjort några föreläggande kopplat till vite. Vi har inte heller ställt några krav på när de här åtgärderna ska vara genomförda.

Så, frågar jag, om man följer föreläggandet så kan det inte kopplas ett vite till detta i längden?

─ Oavsett vilket tillsynsområde det handlar om så är ju vite en möjlighet som myndigheten har om det bedöms vara nödvändigt. Men det är inte fokuset här, menar Katariina Parker.

Enligt henne ligger Boverkets riktlinjer bakom de krav på förbättrad energiklass som de framställer i föreläggandet vi tagit del av. Erik Olsson på Boverket menar dock att så inte är fallet.

Vi har inga riktlinjer idag gällande rekommendationer att uppnå en viss energiklass i befintliga byggnader, berättar han.

Erik Olsson, Boverket

När jag bollar tillbaka frågan till Stockholms Miljöförvaltning hänvisar de endast till kravet på energideklarationer på Boverkets hemsida och på de punkter som ska finnas med i deklarationen. Miljöförvaltningar kan bara uppmana till energikartläggningar och energieffektiviserande åtgärder, men inte kräva dem. Än i alla fall.

Men hur är det egentligen med kraven energieffektivisering inom EU? Kommer det krav på att alla fastigheter ska nå energiklass D till år 2033? Tomas Berggren, expert hos Energimyndigheten reder ut begreppen.

─ EU:s Energieffektiviseringsdirektiv är övergripande för hela EU. Det handlar om att öka takten i energieffektiviseringen såväl för byggnader som transporter och industri. Direktivet ska vara implementerat i oktober år 2025. Just nu utreds hur detta ska gå till.

Han berättar att EU-kommissionens direktiv eller förslag om att alla fastigheter ska nå D-nivå till 2033 är ett helt annat direktiv som handlar om byggnaders energiprestanda, Energy Performance Building Directive, EPBD. Där pågår det också förhandlingar just nu. Där ingår energideklarationer, byggregler och minimi energy performance standard.

Det här förslaget kom från EU-kommissionen för två år sedan, men det kommer inte att bli så bedömer jag, säger han.

I vilket fall menar han att han skulle bli mycket förvånad om förhandlingarna landar i att det blir som kommissionens förslag.

─ Förhandlingarna om detta kanske blir klara till årsskiftet. Sedan ska detta implanteras  i svenska lagstiftning och vara klart i mitten på år 2025. Men förslaget kommer ju att skickas ut på remiss och utredas efter att direktivet antagits. Alla medlemsländer måste vara överens liksom EU-parlamentet.

Det blir inte frågan om tvång på att göra förtida renoveringar menar han. Inget är bestämt eller beslutat. Många vet inte hur det fungerar, det kommer ett förslag från EU-kommissionen och då tror man att det är så det kommer att bli.

─ Syftet är att förbättra energiprestandan i hela fastighetsbeståndet i EU. Hitta styrmedel för att förbättra. Det är väl knappast någon politiker som vill ha tvingande lagar för detta, menar han.

Tomas Berggren menar att det finns mycket lönsam energieffektivisering som bör göras och stora renoveringsbehov som bör åtgärdas. Det är ju bra att man åtgärdar de sämsta husen.

Det finns många viktiga aspekter kring energi i EU. Det är dyrt och vi importerar 50 procent av vårt energibehov, vilket är problematiskt ur säkerhetssynpunkt, därför vill man öka takten i energieffektiviseringen. Då gäller det att hitta styrmedel så det blir rimligt för medborgarna.

Tongångarna är lika från Erik Olsson på Boverket.

─ I nuläget är det ju olika förslag som ligger på bordet, säjer han. EU-kommissionens förslag har ju en koppling  direkt till energiklasser. Vissa fastigheter ska uppnå en viss energiklass, medan Europarådet föreslagit en höjning av den genomsnittliga energiprestandan till ett visst årtal. Och det är ju två helt olika utformningar av detta krav. Då blir det ju helt upp till respektive land att hitta vägar fram till detta.

Nu återstår det att se vad som faktiskt blir beslutat i slutändan. Någotsånär klart är det väl i alla fall att det inte blir några tvingade åtgärder om förtida renoveringar och investeringar. Samtidigt som det ju ligger i allas intresse av att se till av vår energiförbrukning minskar.

 

 

 

Föregående artikel ”Kom och köp…” specialerbjudande för brf-köpare
Nästa artikel Hovrättsdom: Inget skadestånd till brf Ida

Lämna ett svar

Skriv din kommentar!
Skriv ditt namn här