AnnonsMiele

Klimatsäkrad gård fick stopp på översvämningar

12 dec 2021

Asfalten har bytts mot en porös jord med växter. Vattentunnor som samlar upp regnet har placerats ut och snart ska cyklarna få gröna tak över sig. När föreningen Källan i Malmö ville få bukt med de ständiga översvämningarna ledde det till att deras gård nu förvandlats till en klimatsäkrad oas.

I takt med ett förändrat väder där regnen blir fler och intensivare, ökar också risken för översvämningar och fuktskador. I bostadsrättsföreningen Källan i Malmö var problemen så stora att de inte kunde använda sin källare.

Mattias Lind i bakgrunden och den nyrenoverade gården.

Varje gång det regnade strömmade vattnet in i sekelskifteshuset i centrala Malmö. Föreningen som bildades 2013 består av två hus, ett byggt 1909 och det andra tio år senare.

Gården är en typisk inbyggd innerstadsgård, omringad av de höga stenhusen och med ett stenvalv som delar upp den i två delar. På varje del tornar varsitt hundraårigt pilträd upp sig. Marken var tidigare asfaltsbelagd, nu ligger här stenplattor och kopparfärgade vattenbehållare står utplacerade vid väggarna.

– Vi började runt 2017, då visste vi inte riktigt vad som behövdes göras, säger Mattias Lind, ordförande i Brf Källan och den som började ta tag i problemet.

Vad de visste var att källaren var konstant fuktig och, efter att de tagit dit den kommunala aktören VA Syd för konsultation, fått reda på att marken var vattenmättad. Rören som lagts under asfalten för att leda ut vattnet i dagvattensystemet hade, när marken satt sig och pilträdens rötter letat sig in i dem, spruckit. Kopplingarna mellan dem hade tappat formen. När det regnade forsade vattnet via stuprännorna ner i de trasiga rören.

Bassängen kallas planteringen i mitten som ska hjälpa till att ta hand om vattnet.

Ett klassiskt stuprörssystem leder vattnet rakt ner under marken till ett rörsystem, som i sin tur leder till en uppsamlingsbrunn. Från brunnen leds det till ut till det kommunala dagvattensystemet.

– Men när rören ligger lite trassligt med rötter i och vattnet kommer med ett sådant högt tryck från höga fastigheter med stora takytor, blir det jättemycket vatten som kommer och spränger ut i marken, säger Mattias Lind.

Asfaltsbeläggningen som täckte hela gården hade också satt sig. Vattnet stannade på ytan och trängde inte igenom asfalten.

– Marken var helt vattenmättad, fuktig och blöt konstant. Och detta tryckte mot fastigheten. Sen när det blev kraftiga regn som kom i stuprören så trängde det ut ur rören och in i fastigheten, säger han.

De återkommande översvämningarna gjorde att de fick kalla på entreprenörer som filmade i rören, rensade och tog bort rötter.

– Det gjorde vi nästan vare år och det kostar ganska mycket, säger han.

Tur i oturen

Just den här föreningen hade dock tur i oturen. Mattias Lind är tillvardags klimatstrateg på Länsstyrelsen i Skåne.

– Eftersom jag jobbar med vattenfrågor var det naturligt att vi skulle ha ett ytligt dagvattensystem istället. Det ger både en kontroll igenom att du ser vad som händer med vattnet och en hållbar framtida lösning, säger han.

Uppdraget gick till Green Landscaping Malmö, som i början av året satte igång med arbetet. Bolaget har arbetat med gårdar likt denna innan, men då har det handlat om den traditionella metoden. Martin Hoffsten är vd på Green Landscaping Malmö:

–  Det som är speciellt är att vattnet på taket leds in i bädden, tidigare har man bara kopplat allt direkt på dagvattensystemet, säger han.

Att bygga om en befintlig gård på det här sättet var ett nytt sätt att jobba för dem.

– Tidigare har man inte brytt sig så mycket, för det har inte varit ett problem. Det hänger ihop med ett förändrat väder och förtätningen av staden, då det byggs mer och det påverkar dagvattensystemet.

Är det fler som borde göra liknande satsningar?

– Absolut, jag tror det här kommer att växa och bli jättevanligt. Man kanske inte vill ha de här översvämningarna i källaren på det är sättet. Kan man göra så här minskar den risken, säger Martin Hoffsten.

På gården visar Mattias Lind på tanken bakom, det hela handlar om att fördröja vattnet. Här sker det i fyra steg.

Det regn som kommer från taken leds i det första steget ut direkt på marken från stuprännor som kapats ovan mark. Det för att minska på trycket och sakta ner flödet.

Därifrån leds det via ytliga rännor ned till den så kallade bassängen, det andra steget, i mitten av gården.

Kranen på vattentunnan är till för att fördröja vattnet.

Bassängen är en plantering består av porös skelettjord, med ett djup på upp mot 1,8 meter, med växter som ska klara både mycket vatten och långvarig torka. Den sluttar ner mot en brunn, vilken är den lägsta punkten på gården.

– Sedan har vi installerat vattentunnor. Vattnet leds in i tunnorna och när de är fulla finns det plats att rinna över. Det är den tredje fördröjningsytan, säger han.

Han pekar på små kranar på en av tunnorna, här kan man spara regnvattnet och använda när det är torka och det behövs någon annanstans. Det är bra att inte bara se det som ett problem utan också som den resurs det är, menar han.

Den fjärde delen, som ännu inte är helt klar, är att det blir ett så kallat grönt tak på skärmtaken för cyklarna.

– De kommer att ha sedumtak, en växtlighet med jordmån som klarar både regn och torka.

I mitten av planteringen står pilträdet som nu när det inte finns några rör att växa in i bidrar med sina törstiga rötter, ett vuxet träd kan dricka upp mot 500 liter vatten per dygn. Men även trädkronan fångar upp och fördröjer vatten vid skyfall.

– Det är egentligen det femte steget, säger Mattias Lind.

Det var de boendes önskemål att de skulle bevara pilträden, så det krävdes en varsam hantering av rotsystemet under renoveringen.

Strax innan midsommar stod gårdarna klara och sommarens och höstens häftiga regn har varit ett stresstest som gården än så länge klarat.

Även om ombyggnaden har varit en stor kostnad, sammanlagt cirka två miljoner har det kostat, så räknar de med att spara de in på dyra entreprenadkostnader som tillkom varje år. Mattias Lind verkar försiktigt optimistiskt på framtiden. Nu kan de i alla fall använda källarna igen vilket ger ytterligare möjligheter.

– Nu får vi se om växtligheten klarar sig. I vanliga fall gör man sådana här anläggningar i ett nybygge. Att ta det konceptet och göra det på en gammal innergård på det här sättet är rätt unikt som jag förstår det, säger han.

Föregående artikel Uppjagad stämning bakom taggtråden
Nästa artikel Förenings avgift höjs med 500 procent

Lämna ett svar

Skriv din kommentar!
Skriv ditt namn här