AnnonsMiele

Krönika: När AI kom till byn

25 dec 2023

En av de mer besynnerliga effekterna av den snabba teknikutvecklingen är att den får oss att tänka på döden mycket oftare än vi annars skulle gjort. Jag är arkitekt och vår bransch befinner sig i fritt fall på grund av kollapsande investeringar i byggandet och skyhöga räntor. Samtidigt verkar teknikutveckling accelereras.

Våra Power Points på kontoret om ”senaste teknikutvecklingen” har en halveringstid på någon månad innan vi får göra nya. För AI skräms. Tekniken är abstrakt och komplicerad. Ambassadörerna talar i tungor. Som i alla revolutioner är just tanken på döden och evig irrelevans som präglar samhällets initiala” reaktioner. Man stänger dörren. Drar för gardinerna. Biter på naglarna. ”Doom-scrollar” dystopiska uttalanden på nyhetssajterna.

Den sensationella accelereringen av AI det senaste året genom Chat GPT och andra stora språkmodeller har triggat en enorm våg av aktiviteter i frågor som: – Kommer mitt företag att överleva? (frågar man i ledningsoch styrelserum), – Kommer mitt yrke försvinna och jag får sparken? (undrar de anställda i tjänstemanna-korridorerna och på fackklubbarna runt om i landet), – Men vad är människans roll i framtidens samhälle om själva jaget och min förmåga att tänka ersätts av maskiner? (frågar de intellektuella på tidningars kultursidor). Men AI är inte en story om maskiner. Det är en story om hur vi ser på livet och mänsklig intelligens. Om hur vi som mammor och pappor, kollegor och chefer, ledare och anställda, partners och vänner kan få hjälp i vardagen med göra vår omgivning lite mänskligare och det tråkiga och trubbiga lite mer effektivt och rationellt.

Det är klart att ett och annat bolag kommer gå under när en konkurrent kliver in i samma segment, men med superhjältekrafter från AI. Men då är det bristande affärsmanskap som bär skulden – avsaknad av nyfikenhet och dynamik och viljan att alltid förbättra sin produkt mot sina kunder. Och husen då? De kan väl inte bli digitala? Jo. Det är de redan. Automatiserade styrsystem, digitala lås och uppkopplade hem är redan vardag.

Det tar såklart längre tid att uppgradera ett nationellt fastighetsbestånd med hundratusentals objekt, men digitaliseringens hand pekar tydligt framåt, om än med olika hastigheter. Vi som i vardagen funderar på hur vi vill bo om både ett och tio år behöver lära oss att se över krönet av både domedagsprofeter och AI-messiasfigurer. Vi behöver fundera på hur vi kan använda teknikern för att injicera lite mer mänsklighet i vardagen. Modern teknik introduceras nästan alltid i folks vardag genom att tillfredsställa väldigt mänskliga behov och sällan eller aldrig bara för att den är ny och kraftfull. Kan exempelvis tekniken äntligen lösa många av de behoven – kända och okända, som alltid måste samsas i ett flerbostadshus?

Kan vi öka både tryggheten och tillgängligheten i hela fastigheten genom smartare lås när vi vet att alla i ett bestånd är uppkopplade? Hur kan vi återskapa attraktiva delar av det gamla bysamhället genom att ta tillvara den samlade kunskapen och erfarenheten bland alla boende i vardagssituationer då de kan hjälpa varandra. Här är stora språkmodeller både en förutsättning för att skapa underlaget och tillgängliggörandet. Hur kan mycket av process och formalia runt bostadsägandet och förvaltandet bli mer transparent och lättare att förstå för alla? Hur bidrar vi tillsammans till att minska klimatpåverkan genom en gemensam optimering av allt från uppvärmning, tvätt, transporter till och från fastigheten och leveranser? Och, kanske viktigast av allt, hur kan vi använda den nya intelligensen att ge folk de egentligen mest av allt söker: En större gemenskap och tillhörighet i vardagen. Livet självt.

PS. Mitt hetaste tips att gå samman mellan bostadsrättsföreningar och i Chat GPT 4.0 bygga en egen Chat GPT (Open AI) där ni samlar all historisk dokumentation, låneavtal och andra avtal. Det blir ett extremt kraftfullt verktyg för arbetet med dagens och morgondagens bostadsrättsföreningar!

Föregående artikel Vad kan digitalisering och AI bidra med?
Nästa artikel Tumma inte på projektledningen

Lämna ett svar

Skriv din kommentar!
Skriv ditt namn här