Lennart Weiss är uppriktigt bekymrad. Han är kommersiell chef på byggföretaget Veidekke, som i dagarna publicerat rapporten ”En perfekt storm”. Den behandlar byggsektorns läge och visar hur Sverige skulle kunna hamna i en ny fastighetskris.
Vi träffas på ett café på Hornsgatspuckeln, ett par kvarter från hans bostadsrätt på Söder. Atmosfären är lugn, med gott kaffe i Muminmuggar, hembakta kanelbullar och udda möblemang. Men Lennart Weiss är allt annat än sorglös. Bostadsbyggandet pressas från olika håll. Sedan ett par år stiger priset på byggvaror betydligt snabbare än konsumentprisindex. Först handlade det om att pandemin störde leveranskedjorna och nu är det kriget i Ukraina som skadar leveranskedjorna än mer. Få är medvetna om hur beroende världen är av insatsvaror från Östeuropa.
Stora volymer byggstål kommer från Ryssland, 90 procent av all lera till tegel och klinkers kommer från Ukraina, gips och sågade trävaror kommer också från öst. Byggföretagen hittar nya leverantörer, men för att producera insatsvarorna behövs stora mängder energi och därför blir insatsvarorna dyra på grund av krigsuppdrivna olje- och gaspriser, förklarar han.
Lägg därtill att höjda räntor och allmänt ökade konsumentpriser drar ner hushållens köpkraft och de blir mer försiktiga. Det känns för osäkert att binda upp sig för en lägenhet som beräknas stå klar om 18 eller 24 månader när man inte vet vad den kommer att vara värd vid tillträdet. Köpare drar sig ur de projekt som är under byggnation och bostads-utvecklarna står inför att få sänka priserna på de lägenheter som färdigställs, samtidigt som deras kostnader har ökat. Just nu står försäljningen still.
– Man ska komma ihåg att nyproduktion alltid konkurrerar med andrahandsmarknaden, säger han och tillägger att det är naturligt att utvecklarna stoppar nya projekt när lönsamheten i nyproduktion urholkas. Han lyfter också fram finansieringen som en knäckfråga för fastighetsbolag som bygger för egen förvaltning. Under senare år har fastighetsobligationer varit en viktig finansierings-källa. Det har fungerat bra i en lågräntemiljö, men när räntorna nu stiger får bolagen svårigheter när obligationslånen förfaller.
– Bankernas roll har minskat, och bankerna är knappast villiga att öka sin utlåning till fastighetssektorn, säger han. Fastighetssektorn kan med god fart vara på väg mot en djup kris.
– Visst går krisen att avvärja om politiker och myndigheter agerar måttfullt. Det krävs åtgärder, men de måste vara väl avvägda och riktas rätt, säger han.
Han är tydlig med att det inte går att kompensera alla för alla konsekvenser och anser inte att det el-stöd som för närvarande ligger på bordet är en bra idé. Räntan måste höjas för att man ska kunna trycka ner inflationen – men höjs den för mycket blir den i stället inflationsdrivande.
– Det behövs träffsäkra insatser mot dem som drabbas hårdast, så att deras basala behov kan täckas. Detta kräver en noggrann analys, framhåller han.
Den nyss tillträdda regeringen, finansinspektionen och den nye riksbankschefen Erik Thedéen har stora uppgifter framför sig. Lennart Weiss befarar att regeringen saknar erfarenhet och insikter för att utforma rätt krisstöd. Finansinspektionen behöver följa utvecklingen inom fastighetssektorn ytterst noga för att inte stå inför obehagliga överraskningar. De behöver veta hur lånen ser ut, vilka som är långivare och när lån förfaller för att kunna gripa in med garantier om så krävs. Det är viktigt att kreditsystemet inte fallerar, säger han.
Att pausa eller slopa amorteringskrav för hushåll ser han som en bra och nödvändig åtgärd, men han är inte alls speciellt orolig över hushållens höga skuldsättning. Han ser inga tecken på att hushållen generellt skulle ha en bräcklig ställning, och menar att de som oroar sig över skuldsatta barnfamiljer gör en slarvig analys grundad på gammeldags moralism.
– Vad är alternativet för människor i familjebildande ålder? De kan antingen köpa en bostad som passar dem eller ta en nyproducerad hyresrätt med skyhög hyra. Hyresrätten kommer bara att bli dyrare för varje år, medan bostadsrätten har ett värde som de själva förfogar över och där de kan påverka sina boendekostnader, säger han.
– Hyresrätt är en fattigdomsfälla. Ändå är den omhuldad både av socialdemokratin och
av vissa borgerliga politiker.
Lennart Weiss som gick in i SSU som 15-åring och som bland annat arbetat inom HSB och på civildepartementet är en stark förespråkare för ägt boende.
– Tankemönstret att de som inte har höga inkomster eller förmögenhet helst ska bo i hyresrätt är ett arv från den tid då staten subventionerade bostadsbyggande. Men ska samhället hjälpa medborgarna till en långsiktigt stabil ekonomi ska man snarare hjälpa hushåll med lägre inkomster till ett ägt boende. De som kritiserar skuldsättning är själva inte så korkade att de bor i hyresrätt!
Själv bor han sedan över 20 år i en bostadsrättslägenhet på Söder. Han beskriver
hur han och hans fru kände inför att låna till 5-miljonerslägenheten – tufft, pirrigt och med
vissa tvivel om hur de skulle klara av det. Det har gått bra och hemkänslan är stark.
– Här på Söder finns ett liv som inte finns i min uppväxtstad Gävle. En stad ska låta. Jag tycker om att ljuden från all aktivitet i staden hörs dygnet runt, säger han.
Han tycker att Söder är lite parisiskt, med gallerier, småbutiker och hantverkare.
– Allt finns här. Vi tar aldrig bilen till något externt köpcentrum för att handla. För oss är
det viktigt att handla i närheten så att våra lokala butiker överlever.
