AnnonsStyrelsesupport

Oklart vem som betalar sanering

1 okt 2021

När BRF Grängen behövde åtgärda dräneringen kring ett av sina hus hittade man fyllnadsmassor som var fulla med giftiga ämnen, bland annat PAH-H. Marken ägs av Stockholms kommun och upplåts med tomträtt. Saneringen blev dyr.

Huset byggdes 1947, och byggherre var HSB. Hösten 2020 upptäcktes de giftiga fyllnadsmassorna runt huset. Vilka som ansvarade för detta är svårt att utreda 75 år senare.

Eva Hammarstedt, ordförande i BRF Grängen, berättar att de giftiga fyllnadsmassorna fick köras till en separat deponi, tomköra tillbaka med lastbilar som därefter behövdes saneras och ny jord köpas in. Kostnaden blev närmare en miljon kronor.

– Stockholms Kommun äger marken. Vi betalar en hög tomträttsavgäld, och nya höjningar är på gång. Jag förstår inte varför föreningen ska stå för kostnaderna, säger hon.

BRF Grängen är en stor förening med 15 fastigheter byggda i slutet på 1940-talet. De har nått en ålder då det blir nödvändigt att åtgärda dräneringen. Om många av fastigheterna har giftiga fyllnadsmassor kring grunden kan kostnaderna bli mycket höga.

Bild på dräneringsarbete, BRF Grängen
Det blev dyrt att genomföra dränering eftersom man hittade giftiga fyllnadsmassor under huset.

Eva Hammarstedt vände sig till Miljöförvaltningen i Stockholm för att få reda på vilket ansvar kommunen har.

På Stockholms stads Exploateringskontor svarar Franz Stenström att det är svårt att utkräva ansvar för något som inträffat före millennieskiftet.

– Våra jurister har gjort bedömningen att staden inte har ansvar. Staden är visserligen markägare, men tomträtt är en speciell upplåtelseform. I många fall är den som innehar tomträtten att betrakta som markägare, säger han.

Enligt stadens sätt att se landar kostnaderna hos bostadsrättsföreningen, men Franz Stenström menar att föreningen skulle kunna söka statliga bidrag för att åtgärda miljöskador.

Eva Hammarstedt anser att kommunen bör ta ansvar för situationen.

–Markägare är skyldiga att ta hand om avfall som står på deras mark – varför skulle inte det gälla för avfall som är nergrävt? Det är inte rimligt att de höjer tomträttsavgälderna, om vi samtidigt ska stå för stora kostnader för sanering, säger hon.

Brf Grängen kommer att gå vidare för att hitta en lösning.

Vem som har ansvar i ett fall som detta är tydligen inte prövat tidigare.

Borätt Forum lät frågan gå vidare till Sofie Hermansson på Statens Geotekniska Institut, SGI.

– Jag känner inte till något sådant fall som avgjorts i domstol, säger hon, och framhåller att gränsen för hur långt tillbaka det går att utkräva verksamhetsansvar går den 30 juni 1969.

Hon förklarar att det finns statliga bidrag att söka hos Naturvårdsverket för sanering av marken men att det måste vara kommunen eller en myndighet som ansöker.

– Föreningen och kommunen behöver föra en dialog för att kunna lösa detta, säger hon.

Föregående artikel Klimatsäkrade utemiljöer allt viktigare
Nästa artikel På Spaning – så lever vi år 2045

Lämna ett svar

Skriv din kommentar!
Skriv ditt namn här