En ny studie från Stockholms universitet visar att kommunpolitiker i Sverige ofta undviker att godkänna bygglov för flerfamiljshus i sina egna bostadsområden. I stället placeras impopulära byggprojekt i andra delar av kommunen, vilket kan öka den lokala ojämlikheten.
Studien, som omfattar data från tre valperioder, visar att politiker från både höger- och vänsterblocket tenderar att bo i välbärgade områden och är mindre benägna att godkänna nya byggprojekt där. Detta leder till att andra, mindre privilegierade områden drabbas hårdare av nya byggprojekt, vilket kan påverka livsmiljön och öka ojämlikheten inom kommunen.
-Vi vet att politikerna bor i mer privilegierade områden med fler höginkomsttagare, fler som äger sina bostäder och färre utlandsfödda. Vi jämför områden med politiker som är i den styrande majoriteten mot politiker i opposition. Det ges färre bygglov i områdena med politiker med makt än utan makt, säger Olle Folke, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet, tidigare Institutet för social forskning vid Stockholms universitet, och en av de fyra forskare som ligger bakom studien.
Beslut om nya lägenhetshus i ett område är ofta omdiskuterade eftersom husen bland annat ger försämrade ljus- och trafikförhållanden samt ökar trycket på kommunala tjänster som barnomsorg och sjukvård.
En möjlig förklaring till detta beteende kan vara att politikerna vill skydda värdet på sina bostäder och undvika kritik från grannar. Ekonomiska och sociala faktorer tros spela en betydande roll i dessa beslut.
-Genom den här studien hoppas vi att den här frågan lyfts. Jag är inte förvånad över resultatet.
Författarna till studien:
Olle Folke, Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet.
Linna Martén, Institutet för social forskning, Stockholms universitet.
Johanna Rickne, Institutet för social forskning, Stockholms universitet.
Matz Dahlberg, Institutet för bostads- och urbanforskning och Urban Lab, Uppsala universitet.
