Slarv, okunskap, tidspress, språksvårigheter, bristande ansvarskänsla eller medvetet fusk? Vilka orsakerna än är så blir resultatet byggfel som är mycket kostsamma att åtgärda i efterhand.
Borätt forum anordnade nyligen en hearing för att diskutera varför byggfel är så vanliga vid svenska byggen och vad man skulle kunna göra åt detta. I panelen Thomas Lindman, kassör i bostadsrättsföreningen Gåshaga Pirar på Lidingö, Per Linder Regional Produktionschef Riksbyggen och Nima Assadi, konsult med erfarenhet både från entreprenadsidan och från beställarsidan. Torbjörn Johansson, Nyhetsredaktionen Borätt forum ledde samtalet.
Under flera år har läsare hört av sig till Borätt forum och vittnat om vilka konsekvenser det slarviga byggandet får. Hearingen inleddes med en kort film om några fall där läckande avlopp och otäta fasader föranlett dyra reparationer. De luttrade brf-styrelserna i filmen berättade om svårigheterna att få byggbolagen att åtgärda felen. Boverket beräknade 2018 att fusk och slarv kostar 100 miljarder kronor per år. Den summan lär vara högre i dag.
– Den som flyttar in i en bostadsrättsförening i ett alldeles nytt hus räknar inte med att få en massa problem med fastigheten, säger Nima Assad och får medhåll från Riksbyggens Per Linder. Den stora frågan är – varför gör inte byggbolagen rätt från början?
Det skulle ju spara stora kostnader och besvär för både byggare och för bostadsrättsföreningarna Nima Assadi ser en förklaring i att det saknas både yrkesstolthet och teamkänsla hos de som jobbar på byggena.
– Jag ser ofta att kollegor struntar i att säga till om någon gör fel eller om något går sönder. Ett söndertrampat ventilationsrör skulle kunnat bytas innan nästa lag kommer och bygger in det, men den som ser det håller ofta tyst. Det är en kulturfråga. Att bygga den rätta förtroliga teamkänslan där alla hjälper varandra är inte helt lätt i dag.
– Numera delar vi upp entreprenaderna så snävt att det är svårt att få varje person på bygget att se helheten, menar Per Linder. Betydligt bättre kontroll skulle kunna vara botemedlet. Kontroller behöver göras ofta och under hela byggprocessen, innan ytskikten är på plats. Slarvet med detaljer kan bli dyrt.
Nima Assadi framhåller att fuktskador så småningom brukar visa sig om exempelvis tätskikt saknas eller om ledningar är felmonterade.
– Men det är svårt att upptäcka om brandskyddet brister ifall detta inte har kontrollerats under byggtiden, säger han. I dag finns inget som tvingar beställare att anlita oberoende besiktningsmän eller att utföra noggranna egenkontroller.
Egenkontrollerna som de fungerar i dag är ofta en chimär – protokollen kan fyllas i efterhand och det är inget som säger att de verkligen genomfördes korrekt. Thomas Lindman menar att den som skriver på ett protokoll utan att ha genomfört en besiktning faktiskt gör sig skyldig till en brottslig handling:
– Osant intygande är ett brott, men det vore intressant att veta om någon drivit ett sådant ärende. Byggfel ger besvär och kostnader för bägge parter. Varför kan inte byggföretagen erkänna när felen är uppenbara och bara komma ut och göra om i stället för att slingra sig, undrar Thomas Lindman.
Svaret från Per Linder på Riksbyggen är att det är väldigt kostsamt att exempelvis riva en fasad och bygga upp den igen. Det tär hårt på byggföretagens marginaler. Därför hamnar man ofta i en juridisk konflikt.
– Ingen vill göra fel, ingen vill hamna där, men byggbolagen försöker rädda det som räddas kan (det vill säga skjuta över ansvaret på bostadsrättsföreningen, reds. anm)
En del av problemet ligger i det system med byggstyrelser som finns i varje brf under byggtiden. Byggstyrelserna är ofta nära lierade med byggföretaget och deras lojalitet ligger därför inte närmast de som ska bo i huset i framtiden, även om dessa redan har tecknat förhandsavtal.
– Visst skulle byggföretagen kunna starta projekten utan säljkrav med pengar ur egen kassa, men det skulle vara kostsamt och därmed bli dyrt för kund, säger Per Linder.
Till sist ger Thomas Lindman några tips till föreningar som upptäcker fel i det nybyggda huset:
– Kontakta byggföretaget omedelbart, dokumentera allt, och låt all korrespondens gå via styrelsemejl, aldrig via privata mejladresser. Det gäller att kommande styrelser har full överblick över allt som hänt.
