AnnonsMiele

Sårbar elektrifiering

23 mar 2024

I en värld som ständigt prövas av oväntade kriser, där krigets skuggor påminner oss om vår sårbarhet, ekon av en pandemi resonerar i vårt kollektiva medvetande, och det hotande hotet om energibrist suddar ut gränserna för vår komfort, står vi inför en rad utmaningar. Det är en tid då både konsumenter och företag håller på att vakna till insikten att morgondagens utmaningar kräver förberedelser idag. Med denna utveckling kommer en ökad efterfrågan på tjänster och produkter som stärker vår motståndskraft mot framtida
motgångar, från elbrist till naturkatastrofer, som formar ett samhälle där proaktiva åtgärder behöver bli vardag.

Jörgen Ramnelöv. Framtidsforskare, partner på Docere samt en del av podcasten ”När framtiden är viktig”. Foto: privat.

Idag är vårt beroende av elektricitet tydligt. Det ger energi till våra industrier, håller våra matvaror fräscha, driver våra transaktioner, underhåller våra sjukhus, laddar våra elfordon
och möjliggör nästan allt datorbaserat arbete, vilket håller oss informerade och uppkopplade. När vi nu navigerar i klimatomställningen är elektrifieringen central vilket kommer att öka efterfrågan på energi radikalt. Svenskt Näringsliv förutspår en 60-procentig ökning av elbehovet till 2045, en upptrappning från dagens 126 TWh till 200 TWh. I takt med att samhället blir mer tekniskt sofistikerat, så ökar också vår sårbarhet. Elektrifieringen av kritiska samhällssektorer gör att ju mer vi förlitar oss på el, desto ömtåligare blir vi. Risken för elbrist exponerar samhälleliga sårbarheter, till exempel skulle frånvaron av internet leda till snabba och allvarliga komplikationer.

Två stora frågor kommer att bli avgörande framöver; var ska framtidens elproduktion komma ifrån och hur utnyttjar vi så effektivt som möjligt den el som vi faktiskt har tillgång till. På många plan, inte minst det politiska, pågår en omfattande diskussion om framtidens elproduktion. Här är de flesta överens om nödvändigheten av planerad elproduktion för att
upprätthålla ett fungerande system. Därför finns det en gräns för andelen vind- och solkraft som kan integreras utan att destabilisera systemet. Dock är osäkerheten stor kring exakt hur denna mix ska se ut.
Vi är även på randen av att se effektivitetsförbättringar inom energi och genomgripande tekniska framsteg. Framtida teknologier, såsom mikronät och små modulära reaktorer (SMR), är i horisonten. Utveckling och lagring av el är sektorer som står inför genombrott, och konsumenternas intresse för energilagring ökar också i takt med att ny teknik växer fram.

Många av de frågor och de potentiella lösningar som finns kommer dock inte att lösas i närtid. Politisk oenighet och oprövad teknik (i stor skala) gör osäkerheten stor. Vilket gör att i närtid blir frågan om energieffektivisering allt viktigare för alla aktörer. Att det inte minst gäller bostäder är inte konstigt då fastigheter står för ca 40 procent av den totala energianvändningen. Här finns mycket att tjäna på att energieffektivisera både för
ekonomin, miljön och inte minst minska samhällets sårbarhet. Här har bland annat EU lagt ett långtgående förslag om energieffektivisering av bostäder. Något som förutspås att
medföra stora kostnader för fastighetsägare om förslaget skulle genomföras. Så vi kan konstatera att förbereda sig för detta är inte fråga om man vill eller inte utan det är ett krav. Därför blir det nu för alla, både företag och privatpersoner, allt viktigare att förutse och planera för en längre period av sårbarhet på grund av vårt allt större elberoende.

Föregående artikel Oslomodellen – kan norrmännen, kan vi
Nästa artikel Brf Villa Kilen – livet i den lilla föreningen

Lämna ett svar

Skriv din kommentar!
Skriv ditt namn här