Finns det något sätt att snabbt hejda de skenande elpriserna? Varför har vi så höga elpriser trots att vi exporterar mer el än något annat europeiskt land? Måste vi bygga ut kärnkraften? Jag ringde upp Markus Wråke, vd:n för Energiforsk AB, för att försöka reda ut begreppen och se vad som är allra viktigast inför kommande vintermånaderna.
När jag, efter åtskilliga försök når honom sitter han i bilen på väg mellan möten. Det märks att många rycker i honom och att det finns ett stark efterfrågan på alla som på något sätt kan ge oss någon fingervisning om vart allt barkar på elmarknaden. I dagarna har Energiforsk släppt en rapport där de utvärderat olika åtgärder som rimligen skulle kunna låt sig göras för att dämpa elpriserna på kort sikt.
─ Den första åtgärden var att helt enkelt spara på el, det andra att snabbt tillföra ny produktion av sol- och vindkraft och den tredje var att öka överföringsförbindelserna mellan norra och södra Sverige, berättar Markus Wråke. Vi kalkylerade kring vad elpriserna skulle hamna om man inte gjorde någonting och sedan jämförde vi med dessa tre olika åtgärder. Resultatet var tydligt.
─ Den kommande vintern är det framför allt besparingar som kan ha effekt på elpriserna, menar han. Åtminstone på något märkbart sätt. EU har lagt fram ett sparmål på 10 procent. Skulle alla EU:s medlemsländer lyckas uppnå detta kan elpriset i södra Sverige reduceras till närmare hälften av det förväntade priset, dvs. 1,70 kronor i stället för 3,40 kronor per KWh. Analysen visar att varje insparad procent i EU sänker priset med 17 öre.
─ Även om EU misslyckas med detta skulle ändå en ensidig svensk besparing på fem procent innebära en sänkning av elpriserna i elområde 3 och 4 med cirka 40 öre/KWh.
Men hur kommer det sig då att 10-procentig besparing inom EU har en sådan pass stor effekt på de sydsvenska elpriserna? Svaret hänger ihop med det till synes motstridiga faktumet att Sverige både exporterar mer än alla andra europeiska länder men ändå har skyhöga elpriser. Markus Wråke förklarar:
─ Så länge det finns plats att exportera el i ledningssystemen befinner sig Sverige på samma marknad som övriga Europa, och viktigast, på samma marknad som Tyskland. Denna marknad fungerar så att det är den dyraste, sist sålda kilowattimmen som sätter priset på all el som säljs. Tyvärr är den senaste kilowatt timmen nästan alltid producerad med naturgas.
─ Den enda gången priserna går ner hos oss är när det är fullt i ledningarna ut ur Sverige, då blir det överskott i Sverige och priset på el sjunker, berättar han.
Det är orsaken till att priserna blir så låga på natten eftersom vi då lätt fyller exportkablarna.
─ Därför blir en sådan pass stor effekt av sparande, även vid så lite som fem procent. Sparar hela Europa minskar efterfrågan ytterligare, ledningar fylls ännu snabbare och vi utsätts för de tyska priserna under en ännu mindre del av tiden, säger han.
Inför valet flaggades det för stora stödpaket för såväl hushåll som företag, Markus Wråke menar att det råder exceptionella omständigheter men att det är centralt att stödet delas ut på rätt sätt.
─ Det är nödvändigt att skydda svaga grupper men samtidigt får vi inte undergräva mer långsiktiga mål. Det måste vara lönsamt att effektivisera, ställa om och förändra beteende. Stödet får inte heller knytas till nuvarande och framtida elförbrukning, dvs använder du mer el får du mer pengar.
En annan fråga är huruvida det kan löna sig för privatpersoner att ha ett timprisavtal, det vill säga att man betalar det för stunden gällande priset för elen när man förbrukar den.
─ Sett ur privatekonomiskt perspektiv så finns det ju alternativ, men har du ett fast avtal ska du hålla fast vid det. Det finns fördelar med ett timprisavtal men det förutsätter att man har förutsättningar för att flytta sin elförbrukning, till exempel ladda elbilen eller tvätta på natten. Alla tjänar inte med automatik på ett sådant avtal.
Frågan kring kärnkraftens betydelse blev het i valdebatten. Energiforsk arbetar med mängder av olika framtidsscenarier och Markus Wråke tycker att det är olyckligt att så mycket fokus hamnat på kärnkraftens vara eller icke vara. Att det lätt blir till en onödig låsning och skymmer alla andra möjligheter.
─ Våra studier visar inte på att vårt framtida energibehov är omöjligt att lösa utan kärnkraft. Men den är inte heller utesluten, det beror på kostnaden. Sedan finns det mycket annat som är svårt att räkna på. Vad är det exempelvis värt att slippa bygga vindkraftverk? I våra scenarios handlar det främst om att bevara den kärnkraft vi har, kanske bygga nytt. Men det är osäkert med tanke på samhällskostnaden. Han menar också att det inte finns något entydigt svar på om kärnkraft behövs för att bygga tillräckligt stabila elsystem.
Något behövs för att kompensera de variationer som finns i väderberoende energiproduktion, men antagligen blir det mer än en sak. Ökad handel, bättre flexibilitet, vätgaslager – mycket handlar om vilken tilltro man har till olika lösningar, det finns inget facit.
─ Och där ligger delar av anledningen till att smarta, kunniga experter och andra kan komma till så pass olika slutsatser i debatten, säger han.
Men just handlar det om att spara och effektivisera.
