Högre inflation betyder i stort sett alltid sämre köpkraft. Många hushåll kommer i år att få 800 till 900 kronor i sämre köpkraft varje månad. Vissa barnfamiljer som bor stort och som är beroende av bil kommer att drabbas betydligt mer.
Många kommer att tappa 3 000 till 4 000 kronor varje månad i försämrad köpkraft. Men värst är det för de som sedan tidigare lever med små marginaler. Jag tänker då främst på de arbetslösa, studenter, garantipensionärer och de som lever på sjuk- och aktivitets-ersättning. För även om deras köpkraft sjunker med 500 till 600 kronor i månaden så är det relativt sett en större påfrestning för dem än för barnfamiljen som tappar 3 000 kronor i månaden i köpkraft.
I takt med att ekonomin försämras blir det allt viktigare att hushålla med pengarna. En viktig förklaring till den höga inflationen är prisökningen på el- och drivmedel. En stor del av boendekostnaden är uppvärmning. I många bostadsrättsföreningar är det den största enskilda kostnaden. Låga uppvärmningskostnader kan på sikt vara skillnaden mellan en förening med god respektive dålig ekonomi. Att hålla nere energikostnaden är därför en av de viktigaste uppgifterna för en styrelse. Äger bostadsrättsföreningen marken kan bergvärmepumpar vara lösningen för att få en sund och hållbar energilösning. Med dagens moderna styr- och reglerteknik kan uppvärmningen styras på ett betydligt mer kostnadseffektivt sätt. Har man dessutom möjlighet att komplettera med solpaneler på taket kan det minska energikostnaderna ytterligare.
På sikt är det inte bara bra för ekonomin utan också för miljön. En annan stor kostnad, inte minst i nyproducerade bostadsrättsföreningar med en hög skuldsättning per kvadrat-meter boyta, är räntekostnaden. Stiger räntan med 1,5 procentenheter betyder det för en normalstor lägenhet på tre rum och kök och en skuldsättning per kvadratmeter boyta i föreningen på 12 000 kronor, en ökad månadsavgift på 1 100 kronor i månaden om
föreningen måste höja avgiften på grund av den högre räntan. En bostadsrättsförening som har koll på ekonomin är guld värd. Nyckeln till en sund och hållbar ekonomi är god framförhållning, låga driftkostnader och en fastighet i gott skick.
En engagerad styrelse som inte lämnar någonting åt slumpen och som hela tiden arbetar med att förvalta fastigheten på bästa sätt kommer på sikt bo i en förening med låga månadsavgifter trots ett högt sparande. Men för att nå dit krävs kunskap och erfarenhet. Det krävs också långsiktighet. Att få en riktigt god ekonomi tar tid och kräver uthållighet. I det korta perspektivet betyder det ofta högre månadsavgifter. Tyvärr är det många styrelser som saknar den tid och kunskap som krävs för att förvalta föreningen på bästa sätt och som inte orkar eller vill höja månadsavgifterna av rädsla för hur övriga medlemmar ska reagera. I ett sådant läge kan det vara klokt att ta extern hjälp.
En bra början kan vara att prata med sin ekonomiska förvaltare. De har ofta lång erfarenhet av både ekonomisk och teknisk förvaltning. Kontakta även andra styrelser och fråga dem hur de arbetar. Att få höra hur andra styrelser arbetar är både nyttigt och lärorikt. I större föreningar med många medlemmar finns det ofta medlemmar med både relevant kompetens och erfarenhet av att sitta i en styrelse. En aktiv dialog med föreningens medlemmar för att säkerställa att rätt medlemmar sitter i styrelsen är därför ett annat alternativ som inte ska underskattas.
Ett bra sätt att öka sammanhållningen i föreningen och intresset för styrelsearbete är att bjuda in alla medlemmar till en sommarfest. Mitt råd till alla föreningar är att anordna en sådan, utan krav på motprestation. Så ha inte bara fest i samband med en vår- eller höststädning. Ha bara en trevlig fest med lite mat och dryck och inled tillställningen med att ägna några minuter till att berätta om föreningens historia, styrelse och styrelsearbete. Det är både styrelsen och medlemmarna värda. Nu när vi dessutom går mot sämre tider kan det vara precis vad vi alla behöver. En sommarfest och något att glädjas över.
