Borätt har under lång tid undersökt byggfusket i Sverige. Vi har talat med byggare, jurister, bostadsrättsföreningar, besiktningsmän och kreditgivare om vad fusket beror på och vad man skulle kunna göra åt det. Nu har turen kommit till försäkringsbranschen som borde ha mycket starka incitament att stävja byggfusket.
Staffan Moberg, jurist på försäkringsbranschens branschorganisation Svensk Försäkring anser att det stora problemet är att byggherren går på ”lägsta pris” och att man inte lägger ner mer tid på offerter. Han menar också att bristen på kontroll och stölder är vanliga på byggarbetsplatser. Gör ni något för att motverka byggfusk?
− Vi vill försäkra oss om att entreprenörerna har ansvarsförsäkringar under uppförandet. Vi trycker på från vårt håll men det är svårt att veta vilka byggherren anlitar i sin tur. Bristen på byggnadsarbetare gör att många kommer från andra länder, de klarar inte av språket, de kanske inte har förståelse för våra regler och anvisningar. De gör som de en gång lärt sig på hemmaplan och jobbar inte enligt våra riktlinjer.
− När byggherren går på lägsta pris blir det tidspress, slarv och man följer inte säkerhetsföreskrifterna eftersom det inte finns tid över till det. Det händer lite då och då. Det behöver inte leda fram till en skada men risken finns och är uppenbar. Staffan Moberg menar att när försäkringsbranschen upphandlar entreprenörer sker det från olika delar av landet, de gör bakgrundskontroller och tar vitsord på dem som ska arbeta på bygget.
− Sedan tar huvudentreprenören in en rad underentreprenörer och där skiljer det sig åt mellan försäkringsbolagen vilka krav man ställer på underentreprenörerna. Vi kan inte styra det från oss utan det är en konkurrensfråga. Vi bör ställa samma krav på entreprenören som på underentreprenören. Utan kontroller kommer det in allt möjligt folk på byggena. Det förekommer också mycket stölder på byggarbetsplatser och det har att göra med att man inte vet vilka som är där och arbetar.
−Försäkringsbranschen kommer oftast in när det ska repareras och återställas. Jag tror den största boven är att man lägger ner för lite tid på offerter. De som är seriösa och ger en genomarbetad offert utan slarv och med kunnig personal blir utkonkurrerade prismässigt.
Har du några förslag på hur man skulle få mer och bättre kontroller på underentreprenörerna?
−Den kontrollen ska byggherren ha. Jag tycker att både Skatteverket och arbetsmiljöverket borde vara ute på byggarbetsplatserna. Det skulle det skapa en ökad rädsla för att fuska. Det innebär inte att de ska sätta dit någon för skattefusk men känner man till risken kanske man inte vågar ge skamofferter utan håller sig till vad det egentligen kostar. Han hoppas att lågkonjunkturen i byggbranschen öppnar upp möjligheterna för att sanera och bygga upp ett hållbart system.
− Man pratar mycket om hållbarhet men om jag bor i ett slarvigt byggt hus leder det till framtida skador och är inte hållbart, avslutar han.
GarBo är Sveriges största försäkringsbolag inom byggbranschen. De erbjuder försäkringar och tjänster med syftet att skapa säkrare byggprocesser och tryggare bostäder. Hur ska vi komma tillrätta med byggfusket? Ulrica Martinsdotter, marknads- och kommunikationschef blir lite skarp tonen:
− Vi använder inte gärna termen byggfusk. Alla fel beror inte på fusk.
Hon framhåller att Garbo arbetar med en rad olika initiativ för att minska antalet fel. Det handlar om skrifter och information i skadeförebyggande syfte och information till leverantörer om vilka skador som uppkommer. Garbo är med i branschsamarbetet Trygg Brf, som är tänkt att vara en kvalitetsmärkning som ska hjälpa bostadsköpare.
En grundtanke är att endast finns en aktör bakom en bostadsrättsförening där köparen ska kunna kan känna sig trygg i att det inte finns några dolda avtal med åtaganden för föreningen som inte kommunicerats till blivande medlemmar. De sätter också in konsulter i de byggstyrelser som verkar under byggtiden när ett bostadsrättsprojekt uppförs. Ett problem är byggstyrelsens sammansättning där byggentreprenören sätter dit ”sin styrelse”. Hur ser ni på problematiken?
− Jag har märkt och hört att styrelseledamöter sätter stopp och ställer krav på byggutvecklare när det finns externa konsulter i styrelsen. Från vår sida är det ett krav att majoriteten i interimsstyrelsen är externa konsulter om projektet ska få kallas Trygg Brf, säger Garbos chefjurist Max Eldberg.
Ett annat problem är systemet med egenkontroller som inte tycks fungera. Mängder av fel släpps igenom. Hur arbetar ni för att förbättra situationen? Skadechefen Sofia Lilja svarar att Garbo uppmuntrar till kontroll- och förbesiktningar, ger instruktioner om allt från hur man beställer besiktning till hur man utbildar styrelsen.
– Vi rekommenderar också utökade kontroller för exempelvis tak som är svårt att besiktiga i efterhand. Då förebygger man också eventuella brister i entreprenörernas egenkontroller. Vi förespråkar även trestegsbesiktning av badrum för att upptäcka felen i ett så tidigt skede som möjligt.
Det kostar så mycket mer att åtgärda felen i efterhand, säger hon. En fråga som förblivit obesvarad, trots att den ställdes flera gånger, är om försäkringsbolagen är villiga att ställa hårdare krav på besiktningar och dokumentation för att försäkra nybyggen. Detta skulle tillsammans med hårdare krav från kreditgivare kunna göra byggslarvet dyrare också för byggentreprenörerna.
