26 maj 2024

Taken på brf Ljusglimten lutar brant. Invid fasaden ligger nerblåsta betongtakpannor bakom ett lysande orange avspärrningsband. Att putsa fönstren i huset är förenat med livsfara. Brf Ljusglimten hävdar att bygget har en rad fel och nu ligger en stämning i luften.

Borätt har tidigare skrivit om bostadsrättsföreningarna Ljuspunkten och Ljusglimten och deras kamp för att få Riksbyggen att åtgärda en rad byggfel som riskerar att belasta föreningarna för lång tid framöver. (Borätt nr 4 2023)

Byggkonsulten Lars Ottosson och Sune Åkerblom från brf Ljusglimten visar runt. Betongskrävorna har legat där sedan pannorna blåste ner för flera veckor sedan. Redan tidigare, under garantitiden, föll pannor ner. Men nu vill inte Riksbyggen göra något utan att få betalt från föreningen.

– Det är ett flagrant exempel på vårdslöst byggande som utan tvekan borde åtgärdas av Riksbyggen, anser Lars Ottoson.

Han förklarar att de Allmänna Material och Arbetsanvisningarna (AMA-Hus) innehåller tydliga regler för hur tak ska byggas för att anses säkert. Men när läget är så vindutsatt som här, räcker inte AMA-reglerna. Föreningen har nu anlitat en takspecialist som har besiktigat taket och funnit väsentliga avsteg från AMA-reglerna. Nu överväger föreningen att stämma Riksbyggen.

Frågan är – var det ens lämpligt att använda takpannor?

 Sune Åkerblom visar en vacker bild på utställningsmodellen över de fem husen i området som visades upp när lägenheterna projekterades och bjöds ut på marknaden. Taken glänser av bandvalsad plåt, ett material lämpligt för branta tak i vindpinade lägen. Men någon gång under vägen bestämde någon att plåt skulle bytas mot betongtakpannor.

Varför? När? Beslut fattade av den ursprungliga byggstyrelsen är Riksbyggens väl bevarade hemlighet. De två bostadsrättsföreningarna Ljusglimten och Ljuspunkten har nämligen aldrig fått tillgång till dokumentationen från byggtiden. Riksbyggen hävdar att dokumentationen är Riksbyggens egendom, men en förening har samma organisationsnummer under byggtiden som när den nya styrelsen av boende tillsätts. Därför ska samtliga handlingar överlämnas vid den första stämman.

Hemma hos Sune Åkerblom och hans hustru Gunilla är det ljust, fräscht och hemtrevligt. Utsikten är vid, men det stora perspektivfönstret i vardagsrummet är oputsat. Fönstret går inte att öppna och vända för det är någon millimeter för högt för fönsteröppningen.  I vänt läge fastnar det i överkanten och kan inte låsas. Hälften av alla fönster i huset har samma fel.

– När Riksbyggen tvingades åtgärda fasaden som läckte satte de upp byggnadsställningar, men de vägrade att åtgärda fönsterfelet. I stället fick vi denna lilla plastgrunka som ska fungera som spärr, säger Sune Åkerblom.

De båda herrarna försöker med sin samlade och mångåriga praktiska erfarenhet att sätta dit den patetiska lilla plastbiten, men går bet. Tanken på vad som kan hända om någon försöker putsa fönstret ospärrat är extremt obehaglig.

“Godkänd lösning”

Borätt har länge och på olika vägar försökt kontakta ansvariga på Riksbyggen. Inför publicering av denna artikel kom till sist ett svar från projektchef Annika Carlsson. Beträffande takproblemen skriver hon ”Taket är utfört enligt AMA och även förstärkt med extra spikning under garantiperioden för att visa föreningen en vänlig gest från Riksbyggen. Garantitiden är nu utgången och det ligger därmed på föreningen att hantera.”

Beträffande fönstren hävdar Riksbyggen att ”lösningen med att låsa uppställt fönster med angiven låsbricka är godkänd både i besiktning och från fönsterleverantör. Lösningen har använts och godkänts i flertalet andra projekt vilket påvisades av entreprenören och därmed ansåg även Riksbyggen det vara en godkänd lösning.”

Dessutom skriver Annika Carlsson att alla handlingar som ska lämnas över är överlämnade, men egenkontrollprotokollen ”kontrolleras genom den kontrollplan som upprättas och säkerställas av anlitad Kontrollansvarig som också garanterar dess riktighet vid slutbesked. Egenkontrollerna är inga dokument som arkiveras/behålls av oss som Beställare.”