Under 2023 ökade antalet ansökningar om skuldsanering i Sverige, med 31 396 personer som ansökte – en ökning med drygt 22 procent jämfört med föregående år. Trots den ökande trenden är det dock sex av tio som får avslag på sin ansökan.

Enligt Per-Olof Lindh, enhetschef på Kronofogden, är ekonomiska utmaningar vanliga bland hushållen, särskilt med tanke på snabbt stigande kostnader för boende, el och mat. Det är inte bara orsaker som sjukdom eller arbetslöshet som ligger bakom ansökningarna om skuldsanering längre, utan allt oftare är det konsumtionsskulder som driver människor till detta steg. Lindh är också oroad över att allt fler unga söker skuldsanering.

Trenden varierar över landet, med vissa regioner som upplever större ökningar än andra. Till exempel ökade antalet ansökningar på Gotland med åtta procent medan det i Kronobergs län var en ökning på 33 procent.

Det är dock viktigt att förstå att skuldsanering inte är en enkel utväg. 65 procent av de som ansöker får avslag eftersom de inte uppfyller kraven. För att beviljas skuldsanering krävs det tydliga ansträngningar för att förbättra sin ekonomiska situation, en oförmåga att betala tillbaka skulderna inom överskådlig tid, och en förmåga att hantera och visa att man arbetar med att förbättra sin situation.

Per-Olof Lindh betonar vikten av att snabbt ta tag i sin ekonomiska situation när problem uppstår och ger tips till skuldsatta personer, inklusive att ta kontroll över utgifterna, överväga försäljning av tillgångar, samt att söka stöd från närstående eller kommunens budget- och skuldrådgivare. För den som överväger skuldsanering finns även ett test tillgängligt på Kronofogdens webbplats för att få ett preliminärt svar på om man uppfyller kraven eller inte.