Riksbyggen höll på tisdagsmorgonen ett frukostmöte om grön omställning. Inbjudna politiker diskuterade hur brf:er kan bidra till att minska klimatpåverkan, energieffektivisera, öka den biologiska mångfalden. Behövs mer eller mindre av riktade statsstöd? Men en stor fråga tas inte upp.
Deltagare i debatten var Daniel Wesslen (L) statssekreterare hos klimat-och miljöminister Romina Purmokhtari, riksdagsledamöterna Leif Nystrand (S), Rickard Norlin och Katarina Luhr (MP) samt kommunpolitikerna Christopher Fjellner (M) oppositionsråd Stockholms stad och Nike Örbrink MP.
Panelen konstaterade att det finns ett stort intresse för miljöåtgärder bland Sveriges brf:er, men att de ekonomiska möjligheterna att göra miljöinvesteringar har minskat. Dessutom befinner vi oss mitt i en byggkris. Läge att staten går in men stöd till åtgärder?
Leif Nystrand ser det som ett sätt att stötta byggbranschen samtidigt som fastighetsbranschens klimatavtryck skulle minska.
Centerpartiets Rickard Nordin talar om lönsamheten i att energieffektivisera – kan föreningarna spara pengar är de nog villiga att göra klimat- och energianpassningar.
– Löser vi energin så löser vi också ekonomin. Mycket finns kvar att göra med befintliga resurser som injustering av ventilation, anser han.
Miljöpartiets Katarina Luhr menar att den gröna omställningen är ett samhällsansvar som bostadsrättsföreningarna inte ensamma kan ta – de behöver ekonomiskt stöd.
Christoffer Fjellner (M) är inte så imponerad – visst kan det finnas vettiga och effektiva stödåtgärder, men han tror att det är något annat som skulle göra verklig skillnad:
– Det viktigaste är att få ordning på ekonomin. Grundproblemet är att det saknas fundamenta i ekonomin.
Lokalpolitikerna Nike Örbrink och Christoffer Fjellner talade också om att kommunerna kunde vara mer tillmötesgående och underlätta exempelvis att bygga om lokaler till bostäder.
Det blev en civiliserad och ganska synpunktsrik debatt. Men en grundläggande punkt saknas. Borätt ställde frågan till Riksbyggens vd Johanna Frelin:
– Hur ska vi komma åt det gigantiska byggfusket som kostar lågt räknat 100 miljarder om året? Det innebär en enorm klimatpåverkan och kostnaderna landar hos bostadsrättsföreningarna och bostadsrättsinnehavarna.
Johanna Frelins medger att frågan är relevant men för stor att svara på i sammanhanget:
–Vi kommer inte att kunna svara på den här frågan i här och nu. Vi har nyligen haft ett seminarium om ordning och reda i byggbranschen.
– Det är en miljöfråga?
– Ja men på så många olika nivåer och den är superviktig. Det är en fråga som Riksbyggen och HSB arbetar med varje dag. Jag tror säkert att vi kommer att ordna ett seminarium även om det.
