Fasaden kan vara nog så förtroendeingivande. Men bakom fina hemsidor med alla de rätta värdeorden, kollektivavtal och medlemskap i arbetsgivarorganisation kan det finnas brottsliga upplägg. Uppfinningsrikedomen är stor.
Jessica Löfström är grundare och vd för Ansvar Säkerhet. Företaget hjälper byggherrar med upphandling och med att göra bakgrundskontroller på företag inom bygg och andra branscher. Hon har verkat inom byggbranschen sedan millennieskiftet och sett hur fusket ändrat karaktär:
– Skatteundandragande och svartjobb har alltid förekommit inom bygg- städ- och andra personalintensiva branscher. Men numera är uppläggen mer sofistikerade. Bakom en prydlig fasad kan det finnas betydande våldskapital. Det faktum att en huvudentreprenör i dag inte har så många egna anställda utan anlitar underentreprenörer som i sin tur anlitar underentreprenörer i flera led gör att det ofta är dålig kontroll på vilka som befinner sig på byggplatsen. I branschen är det kutym att en huvudentreprenör som anlitar en underentreprenör tar 12 procent av underentreprenörens arvode.
– Hur mycket som sedan försvinner i leden bakom är svårt att veta, men hos underentreprenörers underentreprenörer finns det människor som arbetar för 40 kronor i timmen och lever i misär.
Byggherren som beställt arbetet är oftast inte medveten om detta utan betalar för en vit tjänst. Mellanskillnaden hamnar i fickorna på oseriösa företag. Enligt Ansvar Säkerhets senaste årsrapport är 33 procent av byggbolagen på den svenska marknaden gröna, det vill säga att de inte ägnar sig åt fusk, 25 procent är gula, alltså kan ha tveksamma upplägg, medan resten finns inom det orange och röda fältet – företag som Ansvar Säkerhet bestämt avråder från att anlita. Hon framhåller att 100 procent av de utländska företag som verkar på svensk marknad är röda eller orange.
– Att dessa företag får så mycket uppdrag beror på att de kan ställa upp momentant, säger Jessica Löfström. De är ju totalt flexibla, tar inget ansvar för sin arbetsstyrka. Om någon skadas eller blir sjuk finns det alltid nya. Hon framhåller att konkurrensen från oseriösa företag driver de seriösa in i en gråzon. Konsekvenserna för samhället är allvarliga.
– Det handlar om absurda belopp i skatteundandragande, enorma säkerhetsbrister på byggena, arbete som är väldigt illa utfört och som kostar stora belopp att rätta till, säger hon.
Dessutom bidrar den som anlitar kriminella underleverantörer till kriminella organisationer som också håller på med narkotika, illegal vapenhandel, trafficking, bedrägerier och annat.
– En byggnad kanske kostar 10-15 procent mer att uppföra om alla involverade företag arbetar noggrant och seriöst utan kriminella upplägg. Borde inte byggherrarna vilja betala detta för att undvika olika typer av problem, frågar hon retoriskt.
Jessica Löfström ser den senaste tidens uppmärksammade arbetsmiljöolyckor, som branden i Göteborg och hissolyckan i Sundbyberg som toppen på isberget. Många olyckor och dödsfall uppmärksammas aldrig. Illegala arbetare som skadas syns inte i den officiella statistiken hos Arbetsmiljöverket. Bättre bakgrundskontroller, avtal med tilläggsklausuler om viten för underentreprenörer som inte sköter sig och flygande kontroller av företag i bygg-, städ- och transportbranschen behövs för att komma till rätta med problemen.
– En bakgrundskontroll är inte svår att göra. Kolla upp företaget hos Kronofogden. Titta på verklig huvudman och på vilka som sitter i styrelsen. Ett varningstecken är om styrelseledamöter sitter i många styrelser – det kan röra sig om målvakter. Det finns också adresser som nyttjas av många. Kolla upp hur huset där företaget sägs ha sitt kontor ser ut på bild på nätet. På beställares uppdrag genomför Ansvar Säkerhet oanmälda arbetsplatskontroller.
En kulen vårdag träffar vi Rebecca Falk och hennes kollega Anders Ahlqvist vid en bostadsrättsförening på Söder i Stockholm. Iklädda hjälmar, skyddsskor och varselväst kliver de upp för byggställningen till det pågående takarbetet. De konstaterar att där finns godkänt och säkert fallskydd.
– Vi presenterar oss, berättar på vems uppdrag vi är där, kontrollerar identiteten på alla som är på plats och att de finns i personalliggaren. Vi kollar vilket företag de arbetar för, och om de överhuvudtaget har rätt att vistas i Sverige. Vi kollar också att de använder rätt skyddsutrustning och att det råder god ordning på arbetsplatsen, säger hon. Just här verkar det mesta vara i ordning. På plats finns endast ett företag och samtliga som arbetar är anställda i företaget. Men platschefen får en liten reprimand – alla ska ha med sig både ID06-kort och andra identitetshandlingar ute på jobbet och de ska vara bättre på att hålla undan skräp så att det inte ligger några hinder om platsen måste utrymmas. Byggherren som beställt inspektionen får ett protokoll.
Rebecca Falk framhåller att man oftast hittar fel, särskilt bland utländska företag. De ska vara anmälda till utstationeringsregistret, men närmare 90 procent har struntat i det. Ansvar Säkerhet hittar ofta företag som inte betalar skatt vare sig i Sverige eller i hemlandet. Jessica Löfström efterlyser betydligt större engagemang hos beställare, byggfacket och bransch- och arbetsgivarorganisationer. Företag inom fastighetsförvaltning, alltså de som säljer städ- snö- skottning och liknande ser hon som viktiga att kontrollera. Bostadsrättsföreningar bör kolla alla företag de samarbetar med, anser hon.
Talet om att bakgrundskontroller och arbetsplatskontroller, vettiga löner, fungerande arbetarskydd och noggrannare besiktningar skulle vara kostnadsdrivande ovanpå de redan skyhöga byggkostnaderna avfärdar hon:
– Tänk i stället hur mycket som skulle sparas på bättre skatteintäkter, färre byggfel och minskat mänskligt lidande.
