Hon har lång erfarenhet av bank, fastighetsmäkleri, nyproduktion och med ett förflutet från bl.a. SBAB och som krönikör på bostadsportalen Boneo.
Hur tror du att framtidens, 2040-talet, bostäder kommer att se ut? Är det nya material vi kommer att använda byggnadstekniskt?
−Vi blir nog tvungna att använda mer nygamla material i framtiden, exempelvis trä och lera. Anledningen är att betongen som vi använder idag klassas som klimatnegativ och kalkbrytningen är kontroversiell. Det är en viktig beståndsdel i tillverkningen av cement. Här kan jag se att vi kommer på nya tekniker för att underlätta att bygga i dessa nygamla material. Även om 2040 kan tyckas långt bort tror jag att våra ideal ser ungefär likadana ut som idag. Vi är ganska traditionella i våra ideal och förändringar tar lång tid. I tider då räntan är låg så har fler människor möjlighet att unna sig ett extra rum och med högre boendekostnader ökar pressen på yteffektiva bostäder. Det finns en stark vilja, bland vissa att leva minimalistiskt. Om trenden växer sig starkare i kombination med höga priser så ser jag ökad efterfrågan på riktigt små bostäder. Kanske kan nyproduktionen ta inspiration från båt- och husvagnstillverkare för att hitta smarta lösningar.
Nu bygger vi en del på taken. Det sägs att grönska och natur har storbetydelse för vårt välbefinnande. Kommer det här att sprida sig till byggnader på vatten och i trädtoppar eller?
−Det finns ju trädkojor som man kan boka en natt, som hotell. Men jag ser inte att vi kommer att bosätta oss i träden året om. Då är det mer troligt att vi ser ett ökat antal bostäder på vattnet. Enligt Lantmäteriet har också antalet hus på vattnet ökat under senaste åren. Här tror jag vi får se ännu fler flytande bostäder framgent. Generellt tror jag intresset för att odla lär öka. Bostäder med odlingsmöjligheter ökar sannolikt attraktionskraften.
Tror du bostadsrätten är en förlegad form med tanke på att avgifter i föreningar och hyror i hyresrätter börjar närma sig varandra?
−Nej det tror jag verkligen inte. Hyresrätten innebär inget medbestämmande alls. Du har i en bostadsrätt mer inflytande, kan ändra i din bostad och även vara med på viss värdeutveckling. Bostadsrätten har sin givna plats. Och kommer fortsätta att ha en stark position i framtiden, tror jag.
Vilka är de största utmaningarna vi har framför oss på bostadsmarknaden?
−Utmaningarna är flera. Det finns grupper som har svårt att komma in på den ägda marknaden för bostäder. Om nu marknaden varvar upp igen lär det inte bli lättare för de unga, de som separerar och äldre. Skillnaderna blir tydligare mellan insiders och outsiders. Vad gäller nyproduktionen finns en utmaning i att anpassa bostadsefterfrågan till vad som byggs. Långa processer leder till lång tid mellan beslut och inflytt. Mycket kan hända under tiden. När marknaden vände ned nyss fanns det människor som inte längre fick ihop kalkylen för den nya bostaden eftersom värdet minskat på den bostad de skulle sälja. Det fanns också köpare av nyproduktion som inte fick sin befintliga bostad såld med både psykologiska och ekonomiska effekter som följd.
Vad kan man göra åt det?
− Kortare processer inom nyproduktionen skulle minska risken för privatpersoner. Det skulle också gagna byggföretagen som enklare skulle kunna anpassa produktionen efter vad som efterfrågas. De långa ledtiderna kan leda till att när projekt planläggs, är efterfrågan hög på stora bostäder. När sen de nya bostäderna kommer ut på marknaden har efterfrågan ändrats, och det är små bostäder som människor vill ha. Många tycker att det är svårt att ta till sig ekonomisk information. Det är heller inget man talar öppet om. Det är också en utmaning eftersom om man inte förstår kan man fatta felaktiga beslut.
