För 25 år sedan var platsen strax söder om Stockholm city en enda stor byggarbetsplats, nästan bara lera, grus och byggkranar. Idag finns här 66 brf:er med 13 000 lägenheter och cirka 20 000 boende. Sjöstadsföreningen bildades 2003 och har tillsammans medlemsföreningarna, stadsförvaltningen, företagare och många andra aktörer skapat en unik stad i staden – Sjöstaden.
Jag träffar Poul Heie, ordförande i Sjöstadsföreningen över en kopp kaffe i Lumafabrikens gamla lokaler som numera bland annat huserar restauranger och konferensutrymmen. – När byggnationen av Sjöstaden kommit en bit på väg 2003 kände Södermalms stadsförvaltning att de behövde en part att prata med de boende. Det var upprinnelsen till Sjöstadföreningen, berättar han. Idag är 62 brf:er i Hammarby Sjöstad medlemmar i föreningen. Enligt stadgarna ska man främst arbeta med de boendes gemensamma frågor och erfarenhetsutbyte inom föreningen samt vara ett kontaktorgan till Stockholms stad och andra myndigheter. Föreningen ska också stärka Sjöstadens varumärke, identitet och skapa mervärde.
Sjöstaden är kanske allra mest känt för sitt långsiktiga arbete med att bygga en hållbar stadsdel, såväl miljömässigt som socialt. Över 200 000 besökare har varit på plats från ett stort antal länder för att lära mer om stadens hållbara system. ElectriCity, som grundades av Sjöstadsföreningen, är drivande i att utveckla och driva miljö-, energi- och hållbarhetsfrågor.
– Vi är ”laddstolpstätast” i Sverige med över 1000 stolpar i våra garage. Solceller, solparker, digitalisering och mobilitetslösningar är på gång. Det drivs också ett projekt där åtta föreningar gått ihop för att bygga sitt eget micronät, för distribution och försäljning av egenproducerad el. På längre sikt hoppas vi kunna inkludera alla brf:erna i detta. Föreningen har också en dotterförening, ”Snyggt & tryggt i Sjöstaden” som bland mycket annat arbetar ungdoms-, städ- och trygghetsinsatser.
– Tryggheten och underhållet av det offentliga rummet är viktigt för oss, säger han.
Sjöstadsföreningen fungerar precis som en vanlig förening där årsstämman är det högsta beslutande organet. De har informationsträffar varje månad inom områden som ekonomi-, klimat-, säkerhet-, samhälls-, kris- och brandfrågor.
– Vi bjuder in olika experter som håller föredrag i samband med träffarna som alltid är välbesökta, berättar Poul Heie. När han berättar om alla de fördelar föreningen och samarbetet genererar tror jag att många läsare höjer på ögonbrynen. De arbetar med bland annat med övergripande ramavtal, kostnadsfria energigenomgångar med tillhörande expertråd, proffshjälp vid upphandlingar, frågor om bygglov och mängder av olika aktiviteter för de boende.
– Största fördelarna rent ekonomiskt ger ramavtalen. Volymen och experthjälp gör att vi kan både pressa priser och ställa tuffa krav. ElectriCity samarbetar med RISE och KTH och vi har meriterade ekonomiska experter som David Sundén i vår styrelse. Här kan brf:erna få tips om avgifter, lån och finansiering. Den sociala hållbarheten är lika viktig som den miljömässiga för Sjöstadsföreningen. Under året är evenemangskalendern fulltecknad; bland annat kulturnatt, halloweenfirande, sommaraktiviteter för barn och ungdomar och en julmarknad.
Det allra största eventet är Sjöstadsdagen som nu är inne på sitt tjugoförsta år. En stor festival med mängder av aktiviteter för såväl barn som vuxna. – Det brukar komma runt 15 000 personer, även boende i närheten av Sjöstaden, berättar han. Men som för alla andra föreningar så finns det utmaningar. En är det snabbt ökande antalet tonåringar.
– Vi är en ung stadsdel, initialt var det många barnfamiljer som flyttade in som nu vuxit upp och blivit tonåringar. På fyra år har vi gått från att vara 450 tonåringar till över 2000 tonåringar. För att möta detta har Sjöstadsföreningen startat ett Sjöstadsråd, ordförande är före detta vice statsminister Bengt Westerberg.
Brf:erna ska ju även engagera sig i de sociala aspekterna, för att skapa trygghet och säkerhet. Vi har sammankallat alla rektorer, stadsdelsnämnden, politikerna, kyrkan, föreningar, polisen – alla som kan bidra till den sociala hållbarheten och relationsbyggandet i Sjöstaden. Mycket handlar om att skapa möjligheter för aktiviteter; skapa platser där ungdomarna kan hålla till, bygga offentliga toaletter, dra fram vatten och el, förbättra belysning, engagera sponsorer och skolan. Men det handlar också om de som blir äldre. Staden måste kunna möta alla behov längs en livscykel.
– Mycket av det vi gör är unikt för Sverige. Vi har dokumenterat våra aktiviteter och delar gärna med oss av våra erfarenheter och allt vi lärt oss under resans gång. Är det så att några av era läsare tycker att det här är en bra modell så får de gärna kontakta oss så kan vi ställa upp och hjälpa till, avslutar Poul Heie.
