Trenden mot att dela på resurser i sin bostadsrättsförening har pågått ett bra tag nu med bland annat bil- och cykelpooler. Allt för att spara på resurserna. Men en delningstjänst slår det mesta när det kommer till hållbarhet och energieffektivitet. Allas vår gamla gemensamma tvättstuga. Frågan är om vi i framtiden ens kommer att ha individuella tvättmaskiner och torktumlare i våra lägenheter.
Bostadsrättsföreningen är en boendeform som bara finns i Sverige, även om det finns liknandeboendeformer i Finland och Norge. Likadant är det med den gemensamma
tvättstugan. Den finns nästan bara i Sverige. I de flesta andra länder är egen tvättmaskin i bostaden det vanliga. Tvättstugan är ett folkhemsprojekt med rötter i 30-talet då Sverige skulle moderniseras och alla skulle få det bättre. Idag finns gemensamma tvättstugor i de flesta flerfamiljshus, både i hyresrätter och bostadsrätter, även om många har egen tvättmaskin.
Under senare decennier har den gemensamma tvättstugan fått stå tillbaka för bekvämligheten av att ha sin egen tvättmaskin och torktumlare i den egna lägenheten. Dessutom har den fått utstå en hel del spott och spe genom åren, arga lappar, problem med ordning och bokningar. Ibland en källa till friktion bland medlemmarna. Men nu, i spåren av en galopperande energikris är det dags att ta den till heders och kanske datera upp den. Martin Fors, fastighetschef på Einar Mattsson, gick så pass långt att han vid
ett webbinarium förra året, anordnat av bland andra Gröna städer och Electrolux, menade att Stockholm stad på sikt inte kommer att tillåta individuella tvättmaskiner och torktumlare i sina markanvisningar. När jag ber honom kommentera uttalandet medger han att det var lite tufft.
– Men ska vi bli klimatneutrala tills 2045 som Stockholm stad sagt, då krävs det förändringar. Och de behöver absolut inte vara till det sämre, menar han.
– Jämför man alternativen gemensam tvättstuga och tvättmöjligheter i alla lägenheter, vinner tvättstugan i utklassningsstil då det gäller alla aspekter på hållbarhet, energisnålhet och miljö. Dessutom är de stora maskinerna väldigt mycket mer energisnåla och driftsäkra än konsumentmaskinerna, menar han.
Han fortsätter räkna upp fördelar som gäller såväl i hyreshus som i brf:er; vi undviker risk för vattenskador som all vet är mycket dyrbara, vinner i boyta och slipper höga effekttoppar när kanske 20 – 30 tvättmaskiner rullar i gång i fastigheten. Även kostnaden för vatten är på väg uppåt, men 25 procentiga ökningar i exempelvis Stockholm.
– Rent krasst ser vi också att tvättstugan snabbt blir alltmer använd i vårt hyresbestånd i takt med att elpriserna skjuter i höjden, säger han.
Martin Fors arbetar mest med hyreslägenheter, men motivationen i en brf borde vara ännu högre med tanke på att avgiften hänger direkt ihop med de totala kostnaderna i föreningen. Allt fler föreningar inför IMD – Individuell mätning och debitering för förbrukning av värme, vatten och el. Så den gemensamma tvättstugan bör bli alltmer attraktiv.
Sedan kan man driva rättvisan ännu längre i dessa el-dyrtider. Karlstads Bostads AB började redan 2007 att debitera varje tvätt på varje hyresgäst. Petra Höyhtyä, Fastighetschef Karlstads Bostads AB berättar om hur vissa tvättstugor användes väldigt mycket mer än andra, man körde halvfulla maskiner.
– Vi tänkte att hyresgästerna skulle få ta ansvar för sina tvättar. Genom en överens-kommelse med Hyresgästföreningen sänkte vi hyrorna proportionellt till ytan och införde ett pris på 12 kronor tvätten. Tvättfrekvensen blev snabbt mer normal. Debiteringen bygger på att man har ett digitalt bokningssystem. Varje tvättstart debiteras och sedan ingår torkning, missar man sin bokade tid debiteras man ändå.
Martin Fors menar att vi måste satsa mer på våra tvättstugor, jobba med trygghet, enkelhet, transparens, hålla snyggt och rent och öka tillgängligheten. Vinsterna är så uppenbara. Digitala system för bokning och tillgänglighet kan öka känslan av trygghet
och förenkla hela hanteringen och organiseringen av tvättstugan anser Jonas Wallentin, driftsansvarig förvaltare på Storholmen förvaltning, som har arbetat med tvättstugor i närmare 30 år.
– Det finns mängder av möjligheter i moderna bokningssystem. Allt bygger på appar, manuella system försvinner mer och mer. Man kan också koppla det till låset på tvättstugan så att ingen annan kan komma in under din bokade tid.
Det finns både enklare och mer avancerade system, berättar han. Alltifrån en webbansluten Ipad i trapphuset till molntjänster där alla bokningssystem och utrymmen kan kopplas till en och samma app, t. ex. lås till bastu, gemensamhetsutrymmen, gästlägenhet, postboxar osv. Sedan är det ju upp till föreningen att använda sig av lite kreativitet och se till att den gemensamma tvättstugan blir ett trivsamt ställe.
BRF Glädjen som vi skrivit tidigare om, lyckades ge sin stuga rena lounge-känslan. Till en mycket låg kostnad. Den snart 100-åriga gemensamma tvättstugan är kanske mer relevant idag än någonsin. Man sparar massor av el, undviker vattenskador, vinner utrymme, jämnar ut effekttoppar och bidrar till klimat- och miljömål. Det är hög tid att
gå med i tvättpoolen.
