FOTO: Krister Vikström / Kronofogden
FOTO: Krister Vikström / Kronofogden
Ordet konkurs skickar nog en och annan kall kår utför ryggraden på många av oss. Det är dock mycket ovanligt att en bostadsrättsförening går hela vägen till en konkurs.

Inte sällan är det då brottsliga aktörer som är inblandade i styrelsearbetet. Men antalet föreningar som lever osäkert ökar. I november 2020 fanns det 155 föreningar registrerade hos Kronofogdemyndigheten, enligt statistik som DI tagit del av från myndigheten. En ökning på knappt tio procent jämfört med 2019. Dessutom ökar skulderna i storlek, främst bland nyproduktionen. Storleken på skulderna sträcker sig från några hundralappar ändå upp till 25 miljoner. De allra flesta av dessa föreningar hotas förstås inte av en konkurs, men de har all anledning att snabbt se över sin ekonomi och betala sina skulder.

Men en föreningsekonomi måste också vara hållbar på sikt. HSB Stockholms nyligen publicerade Bostadsrättsbarometer, baserad på statistik från 496 bostadsrättsföreningar i Stockholmsregionen, visade att två av fem föreningar inte sätter av tillräckligt med medel för att täcka upp för det framtida underhållet. Detta efter att de fått in medlemsavgifter och betalat sina kostnader.

Cecilia Jutell, analytiker HSB Stockholm, menar att detta i praktiken innebär att dessa föreningar skjuter kostnader för dagens slitage på framtida medlemmar. Det är inte att ha en hållbar ekonomi i sin förening.

LÄS ÄVEN: Riggade upphandlingar kostade föreningen 200 miljoner

Risken är hög att man kan få göra drastiska höjningar av avgifter för att täcka upp för stora och nödvändiga renoveringar. Vilket ju inte minst kan påverka värdet på bostadsrätterna.

Men vad händer då om det otänkbara händer?

En konkurs betyder att antingen bostadsrättsföreningen eller den som har en fordran, exempelvis en leverantör, kreditgivare eller staten lämnar in en ansökan till tingsrätten om att försätta föreningen i konkurs.

För att tingsrätten ska besluta om konkurs måste ekonomiska situationen gått långt att föreningen inte längre kan lösa det genom exempelvis höjda avgifter.

Tingsrätten utser en konkursförvaltare som identifierar tillgångar, skulder, kostnader och intäkter och avvecklar därefter tillgångarna så att medlen kan delas ut till borgenärerna. I praktiken betyder det oftast att hitta en köpare av fastigheten och använda medlen från detta till att betala skulderna.

FOTO: Krister Vikström / Kronofogden
FOTO: Krister Vikström / Kronofogden
Medlemmarnas pengar försvinner först

Eftersom medlemmarnas egna kapital alltid går åt först vid förlust och konkurs. Därför är det vanligt att det inte blir något över och att de medel som medlemmarna betalat in en gång i tiden är borta. För alltid. Här är det också viktigt att komma ihåg att en medlem både är delägare i en förening och dess ekonomi. Men medlemmen har ju nästan alltid privata lån för den bostadsrätt hen förvärvat en gång i tiden. Dessa lån sitter medlemmen kvar med trots att tillgången i form av en bostadsrätt inte längre finns.

Så det finns all anledning för styrelser att göra långsiktiga ekonomiska prognoser och lägga upp underhållsplaner som sträcker sig långt in i framtiden. Då slipper man obehagliga överraskningar.

Källa till text om konkurs: HSB Stockholm

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *