Regeringen går vidare med förslaget om att underlätta för hyresvärdar att säga upp grovt kriminella hyresgäster från bostäder och lokaler. Drygt 1,9 människor bor i bostadsrätt (SCB 2023). Har inte de rätt att känna sig trygga i sitt bostadsområde? Maria Wallin, tidigare polis, numera författare, sociolog och specialiserad på kriminella nätverk och strukturellt våld. Hon har tillsammans med Fastighetsägarna sammanställt en rapport om “Så skapar vi tryggare bostadsområden”.
Vad säger hon om bostadsrättsmarknaden?
−För några år sedan tänkte kommunstyrelsen i Göteborg att åtgärda hela problematiken med den organiserade gängkriminaliteten i ytterområdena genom att omvandla hyresrätter till bostadsrätter, då skrek jag rakt ut “det får ni inte bara göra då blir vi aldrig av med dem”. De kriminella har drösvis med pengar för att köpa bostadsrätter.
Hyresrätterna är inte problemet, menar Maria Wallin utan den organiserade kriminaliteten är problemet. Hon har också bra exempel på hur bostadsrättsföreningar tagits över av kriminella, genom deras släktingar som flyttar in, det kan vara syskon, en farbror, morbror eller liknande.
Hur tror du man kan komma till rätta med problematiken och de kriminella?
−Det är svårt för man kan inte döma en person som kanske har ett syskon eller gift sig med någon som är kriminell. Jag tycker vi diskuterar frågan alldeles för lite hur vi ska förhålla oss till människor som inte är kriminella men har släktingar som är det? Vad gör man om flickvännen köper en lägenhet så flyttar pojkvännen in och är kriminell ska man säga nej då?
Går det att stoppa den här utvecklingen som Sverige har hamnat i?
−De stora grupperna som känner sig marginaliserade och inte känner någon tillhörighet, dessa personer går att jobba vidare med. Människor vill vara med och vi kan stödja föräldrar så de kan jobba med sina barn. Att utplåna den organiserade brottsligheten är en betydligt svårare fråga. Vi kanske ska nöja oss med målet att få alla människor att känna att de har en tillhörighet och en plats i vårt samhälle.
Tror du valet är lättare att hitta en plats i livet mot att kunna tjäna närapå gränslöst med pengar?
−Jaa, det handlar inte bara om pengar utan den kriminella drivkraften handlar också om social status i form av materiella saker som de tillförskaffar sig genom makt och våld. Många av de unga som hamnar i de här miljöerna mår inte bra, de lider av psykosocial ohälsa med kanske olika diagnoser, trasiga hemförhållanden och använder kriminaliteten som ett självdestruktivt beteende.
Har du tips för hur man kan skapa ett socialt välmående bostadsområde?
−Vi måste vara tydliga med vad vi kräver. Många vill jobba med de här frågorna men ibland tvingas fastighetsägarna ta hand om aktiviteter som exempelvis läxhjälp. Då frågar jag “har ni inte socialtjänst i ert område?” Vidare ska de arrangera föräldraträffar, de ska ha trygghetsvärdar i bostadsområdet som i sin tur ska jobba som informatörer och i sin tur leta efter information bland de kriminella. Det är farligt. Fastighetsägarna är en viktig aktör i det samhällsbyggande och brottsförebyggande arbetet.
Maria Wallin menar att fastighetsägarna ska fokusera på bostadsmiljön och skapa relationer mellan grannar i stället för att göra socialtjänsten och polisens arbete. De ska arbeta på den samhällsbyggande nivån inte den brottsbekämpande.
−Vad som är avgörande för att lyckas är att man måste vara på plats i området varje dag och bygga relationer. Om man kan man prata med människor och bygga förtroenden kan man lösa problem. I vissa områden måste anstränga sig mer och kanske till och med knacka dörr. Ring först föräldrarna före polisen – det blir ett mindre ingrepp. Det är det här som krävs om man vill nå en förändring.
