Notan för byggfelen är gigantisk. Boverket uppskattar kostnaderna till över 100 miljarder – en siffra jämförbar med kostnaderna för försvaret eller skolan. Boverkets expert Mats Sjökvist är tydlig: – Det är otroligt mycket pengar som försvinner varje år och det är slutkonsumenten, inte byggbranschen själv som står för notan.
Boverket gjorde en utredning 2018. Genom djupintervjuer med ett 40-tal entreprenörer
och en slöseriutredning som forskare på Chalmers i Göteborg genomförde kom man fram till siffran 111 miljarder i direkta kostnader för byggfel inom svenskt bostadsbyggande.
Tillräckligt för att bransch, byggherrar och allmänhet skulle förstå att det är alldeles för mycket pengar som går upp i rök. Men det handlar inte enbart om pengar, utan också om belastningen på klimatet och på människors hälsa.
Vattenskador som ger problem med mögel är bara ett exempel. Mats Sjökvist är noga med att framhålla att det i de flesta fall inte handlar om medvetet fusk.
– Jag använder inte ordet byggfusk. Felen orsakas ofta av brist på tid, engagemang, motivation samt brist på fungerande kontrollsystem i alla led – både planering, projektering och utförande.
När man upptäcker fel, är det oftast byggentreprenören som får bära hundhuvudet. Mats Sjökvist betonar att det i uppåt 70 procent av fallen är konstruktörer och arkitekter som har ritat och räknat fel.
– Boverket har undersökt varför brf-byggen har mer byggfel än hyresrätter. Det visade sig främst bero på materialval och utformning, säger han.
En bostadsrättsfastighet ska gärna vara elegant med både trä, puts och tegel i fasaden, avancerad vattenansluten köksutrustning, takterrasser, glaspartier och ömtåliga trägolv. Bygget får många känsliga punkter där det kan uppstå fel. Hyresrätterna är oftast enklare
utformade, med släta putsfasader och laminatgolv. Den bristande byggkontrollen har lyfts
fram som en orsak till att Sverige har så mycket byggfel. Mats Sjökvist framhåller att kontrollsystemet i PBL ofta tillämpas felaktigt. Kritiska moment, alltså sådana
som kan få svåra konsekvenser om de utförs fel ska kontrolleras extra noga. Tak ska inte läcka, rasa eller blåsa av. Kopplingar till vatten och avloppsledningar ska vara täta.
Inför varje projekt ska byggherren tillsammans med entreprenörer och projektörer göra en noggrann riskbedömning och se vad som skulle kunna gå fel. Plan- och bygglagen stipulerar att det finns en kontrollplan för varje bygge. Där ska de kritiska momenten tas upp. Kontrollerna ska utföras av kontrollant med kompetens att utföra kontrollen.
– Kontrollplanen PBL ska fokusera på moment med högt riskvärde. Vi vet att 8 av 10 platta tak läcker – då är det väl rimligt att man kontrollerar att ytskiktet Kopplingarna till V/A-ledningar kan släppa med förödande konsekvenser, här bör en provtryckning göras
om man följer lagen som det är tänkt.
Mats Sjökvist ser också brister hos byggherrarna, alltså de fastighetsägare som beställer en byggnad. De ska se till att kontrollerna genomförs, Byggnadsinspektörerna är en nyckelspelare som måste kräva av byggherren att man tillämpar kontrollsystemet rätt. Om man inte gör det ska man inte ge startbesked.
Nyligen startade de största svenska bankerna samarbetet ”Hållbar byggbransch” som syftar till att sätta press på byggentreprenörerna att följa lagar och regler på svensk arbetsmarknad. Det gäller främst att svara för god arbetsmiljö och betala skatter och avtalsenliga löner för att få finansiering. Detta skulle indirekt även kunna höja kvaliteten i själva byggandet.
Han tror att tvärniten i byggandet minskar den totala mängden byggfel, men det behöver inte innebära att felen går ner procentuellt sett.
– För att höja kvaliteten räcker det inte med att informera. Det måste till beteendeförändringar. Och vi människor förändrar inte beteende förrän det börjar göra ont att göra fel, säger han.
Hittills har kostnaderna för slarv, okunskap och emellanåt rent fusk hamnat i knät på slutkonsumenten.
