2011 kom en ny plan- och bygglag, bland nyheterna fanns en förändring av kontrollsystemet för den kontrollplan som alltid ska upprättas inför en byggnation. Mats Sjökvist, projektledare på Boverket, säger att denna förändring av lagen knappast har tillämpats alls. Idag är det en ren pappersprodukt som skrivs under efter att byggnationen är klar.
Alla är överens om att något måste göras åt byggfusket på Sveriges byggarbetsplatser, inte minst regering och riksdag. Rapporten från Boverket 2018 visade att kostnaderna uppgick till cirka 100 miljarder om året. Då är ändå inte de indirekta samhällskostnaderna inräknade, t ex att du behöver vara hemma för att släppa in en hantverkare som ska avhjälpa något fel som gjorts under byggnationen. Men vad har hänt sedan Boverkets rapport släpptes för snart tre år sedan?
Bristande motivation och engagemang
Mats Sjökvist berättar att Boverket genom en förstudie kommit fram till att mycket av de fel, brister och skador som uppstår beror på att man mer eller mindre konsekvent inte brytt sig om att upprätta en genomarbetad kontrollplan och följt den under byggnationen, bland annat genom regelbundna kontroller på plats. Han värjer sig emot begreppet byggfusk och menar att endast en viss del av felaktigheterna beror på ett medvetet fusk. Enligt Boverkets rapport anser branschen själv att de mesta av felen beror på bristande motivation och engagemang, brister i kontrollsystemet, resursbrist, brist på kompetens och alltför sväva tidsramar.
Godkänd kontrollplan krävs för byggstart
Enligt plan- och bygglagen ska man ha ett tekniskt samråd innan man får börja bygga. Vid detta samråd med kommunens byggnadsinspektör ska byggherren presentera ett förslag till kontrollplan. Kontrollplanen ska redovisa de kritiska momenten som framkommer vid en riskbedömning för det aktuella projektet. Byggherrens organisation, det vill säga projektörer och entreprenörer ska delta i detta arbete. Frågor som huruvida tidplanen är rimlig, att det finns rätt kompetens tillgänglig och hur man undviker lösningar som är dokumenterat skadedrabbade ska besvaras i planen. Planen ska också innehålla information om hur riskerna ska hanteras och hur de löpande kontroller ska göras under byggets gång, något som preciserats av Boverket. Utan någon godkänd plan ska projektet inte få startbesked.
Boverket arbetar fram stöd åt kommunerna
Mats Sjökvist hoppas bland annat att detta leder till att vissa skadedrabbade bygglösningar undviks. Ett exempel är platta tak som ofta medför problem. Vill byggherren ändå använda sig av den lösningen så ska det göras tätare kontroller under byggets gång.
– Nu arbetar vi med att ta fram hjälpmedel och stöd till kommunerna för att ge dem de bästa möjliga förutsättningarna till att lagen fortsättningsvis ska tillämpas på rätt sätt.
Boverket bygger också en plattform som ska visa vilka skador och fel som vissa lösningar kan medföra, vad man särskilt behöver beakta och att man kanske ska välja en annan lösning.
Kontrollerna ska göras av byggherrens organisation eller av en certifierad sakkunnig. Att hen har rätt kompetens för att utföra kontrollen ska säkerställas vid det tekniska samrådet.
– När vi pratar med folk i branschen så menar de att bland annat fungerande kontrollplaner är vad som behövs för att vi ska börja få ner mängden fel, brister och skador, avslutar Mats Sjökvist på Boverket.
