Från att ha varit en näst intill ickefråga dominerar nu jakten på kilowatten samtalen över lunchlådorna. En del av lösningen ligger i smarta elnät, ökad automatisering och digital teknik, vilket underlättas om man delar el i så kallade energigemenskaper. Effektivare sätt att använda el är ju bra för både plånboken och miljön. Men hur kommer detta teknikskifte att påverka oss socialt? Cecilia Katzeff, docent på KTH menar att det finns utmaningar med den nya tekniken.
Cecilia Katzeff är docent i människa-datorinteraktion och arbetar på avdelningen för strategiska hållbarhetsstudier vid KTH. På frågan om vad en energigemenskap är säger hon att det helt enkelt är en ekonomisk förening där man delar energi, oftast i kombination med att man producerar egen el. Något som är betydligt mer vanligt förekommande ute
i Europa än i Sverige, mycket beroende på att vi historiskt haft en väldig god tillgång på billig el. Hon och hennes forskarkollegor driver just nu ett projekt där två olika fall av energigemenskaper studeras – Tamarinden i Örebro och Hammarby Sjöstad.
– Vi vill utforska hur energigemenskaper påverkar hushållen och hur digitala tjänster kan stödja dem, säger Cecilia Katzeff. Hon ser en parallell mellan hur ny teknik som tvättmaskiner, kylskåp, dammsugare revolutionerade hushållen under 1900-talet, och det teknikskifte som nu är på gång. Kan det vara så att ny teknik och energigemenskaper kommer att förändra hushållen igen? Och kommer alla i hushållen bli delaktiga i
gemenskapen?
– Vi vill se hur dessa gemenskaper påverkar hushållen, berättar Cecilia Katzeff. Särskilt när det gäller tredjepartslösningar och den ökade graden av automatisering. Så lite som möjligt ska göras manuellt, vilket förenklar för energibolagen och skapar en större säkerhet i
drift och försörjning.
Idag är det ju en hel del hushåll som aktivt försöker ändra sitt beteende, använda
el när industrin inte behöver den, tvätta på natten, duscha mitt på dagen, men i längden är det ju knappast en hållbar lösning. Det behövs automatisering.
– Med ökad automatisering kan även energibolagen på sikt börja gå in och
styra, menar hon. Resultatet blir att hushållen får allt mindre kontroll och att det blir mer otydligt om vem som egentligen styr över systemen, vad det faktiskt är som händer. Då kommer frågan om tillit upp, antagligen måste det avtalas mellan energibolag, hushåll och bostadsrättsförening om hur detta ska gå till.
Ett annat tänkbart problem menar Cecilia Katzeff, är att transparensen blir sämre. Om någonting går fel vet jag inte hur jag ska åtgärda detta. Hon drar parallellen till självkörande fordon, det kan känns skönt, men man har liten möjlighet att påverka något.
– Med automatiseringen kommer ju också integritetsrisker, säger hon. Sverige hamnar väldigt högt när det gäller teknikutveckling, men ganska lågt när det gäller säkerhet och integritet.
Det finns en del motstånd mot ökad automatisering ute i Europa på grund av risker att man tummar på integritet. Det går att manipulera data och använda data på fel sätt. Energibolagen har inte ansvar för hur inhämtad data används i tredjepart vilket leder till högre sårbarhet. En ökande komplexitet är ytterligare en utmaning med alltmer integrerade och avancerade lösningar. En pilotstudie, TRUSTnEnergy, finansierad av Energiforsk som hon genomförde visade på ett exempel där intervjupersoner vittnade
om svårigheten att få svar på frågor om från tekniker och kundtjänst. Systemen var för komplexa och de som var länken mellan systemen och hushållen hade inte fått tillräcklig utbildning.
Vilka risker kan det vara inom hushållet med smart teknik? Cecilia Katzeff menar att det allra oftast är en specifik person i hushållet som är intresserad av att mäta och agera på data och gör det via en app i sin smarta mobil. Risken är att andra i hushållet lämnas utanför gemenskapen och att makten förskjuts.
– Vi får inte bara designa för en viss typ av användare hushållet, det är viktigt att designa för delaktighet. Ett enkelt exempel är energy aware clock, en elmätare utformad som en klocka som alla i hushållet kan ta del av.
– Energigemenskaperna kommer alltmer och med den ny smart teknik, fördelarna är ju väldigt många särskilt
då det gäller miljömässig och ekonomisk hållbarhet. Men det handlar om att se till att alla får vara med och bygga gemenskapen och att vi även tar hänsyn till de
sociala hållbarhetsaspekterna, avslutar
Cecilia Katzeff.
