En bostadsrättshavare ska enligt bostadsrättslagen (BRL) på egen bekostnad hålla sin lägenhet i gott skick. Bostadsrättshavaren svarar för det inre underhållet enligt 7 kap 12 § BRL, medan föreningen är ansvarig för skicket i de gemensamma utrymmena enligt 7 kap 4 § BRL. En lägenhet kan komma att betraktas som vanvårdad om en bostadsrättshavare inte uppfyller sitt underhållsansvar och utifrån det ansvar som åligger medlemmen enligt stadgarna.
Vanvård är en typ av störning och bostadsrättshavaren ska vid sin användning av lägenheten iaktta allt som fordras för att bevara sundhet, ordning och gott skick inom eller utanför huset enligt 7 kap 9 § BRL. Vanvård handlar ofta om att lägenheten är belamrad med saker, gamla tidningar, elektronik eller annan egendom från golv till tak och att det är i en sådan omfattning att lägenhetens alla rum inte är möjliga att nyttja. Lägenheten är ofta grovt nedsmutsad med ingrodd smuts på golv, kök, badrum och i övriga utrymmen. Odör är även ett vanligt inslag.
Utöver att den boende påverkas negativt att bo i en sådan miljö uppkommer andra risker så som risk för brand och att ohyra och vägglöss uppkommer och sprids i byggnaden. Det är därför av stor vikt att föreningen agerar när dem får kännedom eller misstanke om vanvård av lägenhet.
Misstanke om vanvård kan uppkomma genom att till exempel dålig lukt sprider sig till trapphuset eller till andra medlemmar. Det är även vanligt att vanvården upptäcks i samband med en skada som till exempel vattenläcka i lägenheten.
Tillvägagångssätt vid misstanke om vanvård
Föreningen behöver begära tillträde till lägenheten för att kunna konstatera om lägenheten är vanvårdad eller inte. Företrädare för föreningen har rätt att få komma in i lägenheten när det behövs enligt 7 kap 13 § BRL. En bostadsrättshavare är därmed skyldig att lämna tillträde till föreningen. Om tillträde nekas och inget giltigt skäl finns är nyttjanderätten förverkad och föreningen berättigad att säga upp bostadsrättshavaren till avflyttning enligt 7 kap 18 § 6 p BRL.
En besiktning ska dokumenteras med ett tydligt besiktningsprotokoll med dokumentation om skicket på lägenheten och bilder på lägenheten. Det är tillåtet att fotografera under förutsättning att bilderna inte är kränkande. Dokumentation är avgörande och nödvändig bevisning i en eventuellt kommande tvist. Det är även fördelaktigt att en tredje part är delaktig och lämnar en rapport om lägenhetens skick.
Vid konstaterad vanvård ska föreningen ge bostadsrättshavaren tillsägelse, genom en rättelseanmodan, att se till att störningarna omedelbart upphör och underrätta socialnämnden i den kommun där lägenheten är belägen om störningarna enligt 7 kap 9 § 2 st BRL.
I rättelseanmodan bör det framgå tydligt vilket slags vanvård bostadsrättshavaren gjort sig skyldig till och vad denne ska göra för att avhjälpa problemet, till exempel genom att sanera och tömma lägenheten på bråte. Föreningen bör även i anmodan begära om ett nytt tillträde med ett specifikt datum och klockslag för att följa upp att rättelse har vidtagits.
Om rättelse ej vidtagits och lägenheten vanvårdas är nyttjanderätten till lägenheten förverkad och föreningen berättigad att säga upp bostadsrättshavaren till avflyttning enligt 7 kap 18 § 5 p BRL. Om bostadsrättshavaren inte efter uppmaning avhjälper bristen så snart som möjligt kan föreningen dessutom ha rätt att avhjälpa bristen på bostadsrättshavarens bekostnad enligt 7 kap 12 a § BRL.
Det är inte ovanligt att föreningar stöter på vanvårdade lägenheter och då är det mycket viktigt att agera på en gång samt att hanteringen sker korrekt, vilket kan vara väldigt svårt för föreningar att själva ta hand om. I många fall är det komplicerade ärenden som inte sällan slutar med en rättslig process med flera inblandade så som socialtjänsten och Kronofogden. Ta därför hjälp av en jurist om ni i er förening har en lägenhet som är vanvårdad.
