I Norge försöker man att få bättre ordning inom byggbranschen genom att begränsa antalet led av underentreprenörer vid byggen. I Sverige finns ett starkt motstånd mot en sådan begränsning.
På Borätt forums Lilla Styrelsedag möttes Lennart Weiss, kommersiell chef på byggföretaget Veidekke och Mats Åkerlind, vice vd för branschorganisationen Byggföretagen för att debattera Oslomodellen.
Både Norge och Sverige är hårt drabbade av kriminalitet inom bygg- och andra arbetsintensiva branscher. Men Norge vaknade tidigare och började benämna företeelser som svarta löner, skatteundandragande och brott mot arbetmiljölagar som arbetlivskriminalitet.
Lennart Weiss inledde med att förklara vad Oslomodellen går ut på: Modellen handlar till en del om att man begränsar antalet led av underentreprenörer i byggprojekt. I Oslo kommun har huvudentreprenören ansvar för varje underentreprenör det är alltså endast ett led. Sedan 2017 är det lag i Norge på att två led av underentreprenörer ska få kontrakteras för ett projekt. Huvudentreprenören ska dessutom ha minst 50 procent egna anställda på bygget, 50 procent av de som arbetar ska ha yrkesbevis och 10 procent ska vara lärlingar. Alla ska självklart ha kollektivavtalsenliga löner. All lön ska betalas ut till den anställdes eget lönekonto. Det ställs också krav på språkkunskaper så att det ska gå att kommunicera.
Mats Åkerlind sågar idén:
– Det skulle vrida klockan tillbaka flera decennier. Förr var byggnadsarbetare generalister som både byggde ställningar och tog hål i betong. I dag är byggena fulla av specialister – det finns 74 yrkeskategorier inom bygg. När alla gör det de är specialister på minskar antalet arbetsplatsolyckor. 1997 var dödsolyckorna fem gånger fler än i dag, säger han.
Lennart Weiss replikerar att Veidekke är Norges största byggföretag och ett av de större i Sverige. Att de framgångsrikt har tillämpat underentreprenörsbegränsningar sedan 2013 i Norge och sedan 2017 i Sverige – och att de minsann har lika många specialister på sina byggen.
– Det handlar inte om att gå tillbaka till att byggnadsarbetare ska vara generalister utan om att det är huvudentreprenören som kontrakterar de underleverantörer som behövs på bygget. Det är en ren organisationsfråga. Att olyckorna var fler förr beror på att man då hade en sämre säkerhetskultur.
Han pekar på att många huvudentreprenörer i Sverige endast skyltar som projektledare, men inte har närvaro på byggarbetsplatserna. De långa underentreprenörskedjorna består av flera mellanled mellan de som byggherren anlitar och de som utför själva arbetet. Han beskriver mellanleden som ett slags mäklare som säljer jobben till underliggande led.
Beträffande olycksstatistiken hänvisar han till den svåra hissolyckan i Sundbyberg i vintras där två av de fem omkomna inte ens hade rätt att vistas i Sverige. På den arbetsplatsen fanns det fem underentreprenörsled. Dessutom är det så att det saknas statistik över utländska arbetare som skadas på svenska byggen.
– I stort sett alla utländska företag som verkar på den svenska marknaden fuskar med allt från löner, arbetsvillkor, säkerhet och skatter. Jag begriper inte alls argumenten mot att huvudentreprenören ska begränsa antalet underliggande led. Det måste bero på något slags förnekelse av problemens omfattning.
Mats Åkerlind vidhåller att begränsning av antalet underentreprenörer är fel väg att gå:
– Det stora felet ligger i de svenska myndigheternas brist på transparens. Både mellan myndigheter och gentemot byggföretagen. Vi kan inte kolla med Skattemyndigheter, Migrationsverket och andra myndigheter om underentreprenörernas anställda har uppehållstillstånd.
Till sist får de bägge debattörerna frågan vad en bostadsrättsförening ska göra om de upptäcker att går arbetare i foppatofflor vid deras takrenovering.
Mats Åkerlind håller inte med om att det är vanligt, men anser att det skulle krävas fler fysiska arbetsplatskontroller.
Lennart Weiss menar att föreningen måste se upp med utländska bolag, och att man ställer hårda kontraktsvillkor vid upphandling.
– Om byggföretaget bryter mot avtalet ska det kosta och byggherren ska kunna avbryta samarbetet.
