Med största säkerhet är styrräntetoppen nådd i såväl Sverige som i de flesta västländer. Både ekonomiska data och uttalanden från centralbanker vittnar om att vi går mot en period där styrräntor kommer att sänkas. Naturligtvis har penningpolitiska lättnader redan prissatts till ganska stor del i såväl börskurser som längre räntor. Goda nyheter finns därmed inbakade i t ex långa låneräntor för bostadsrättsföreningar.
En intressant fråga i nuläget är naturligtvis hur mycket som Riksbanken och andra centralbanker kommer att sänka styrräntor under året. Inflationen i de flesta länder är på väg ned mot uppsatta mål, där inflationsutvecklingen i Sverige (mätt som KPIF) fallit till 2,3 procent från ca 10 procent för ett år sedan. Den amerikanska centralbanken, FED, kommer med största sannolikhet att vara den första centralbanken som börjar räntesänkningscykeln med trolig start i antingen mars eller maj. Därefter kommer ECB och Riksbanken troligen senare under våren. Dessa förväntningar drivs, förutom av lägre inflation, av att vi befinner oss i en lågkonjunktur där mycket talar för att bl.a. svensk arbetsmarknad kommer att försämras, vilket dämpar inflationsrisker men hämmar ekonomisk tillväxt.
Storleken på de förväntningar som redan är prissatta i långa räntor är att Riksbanken kommer att sänka styrräntan till 2,6 procent från 4,0 procent och att den europeiska och amerikanska centralbanken sänker med närmare 1,6 procentenheter under 2024. Bostadsrättsföreningar kan agera redan nu på dessa sänkningsförväntningar dvs det är information som bostadsrättsföreningar bör ta till sig.
Sverige har goda statsfinanser som skapar möjligheter att använda finanspolitiken för att stimulera tillväxt, men det betyder även en påverkan på omfattningen av kommande sänkningar av Riksbanken dvs ju större finanspolitiskt stimulanspaket desto mindre räntesänkningar. Nu när inflationen väl kommit ner och vi befinner oss i en lågkonjunktur (samt svaga opinionssiffror för sittande regering) kommer det att komma finanspolitiska stimulanser, även om det är svårt att sia om storleken. En rimlig förväntansbild är att låneräntor de närmaste fem åren kommer att ligga mellan tre och fem procent dvs den tidigare nollränteperioden kommer inte att återkomma i närtid.
Jag har i flera artiklar nämnt behovet av god riskmanagement. Föreningar som har hög skuldkvot (låneskuld i förhållande till rörelseintäkter) per kvm med kort räntebindningstid
utsätter sina medlemmar för stor osäkerhet om framtida avgifter. Tyvärr har många föreningar för hög sammantagen finansiell risk dvs skuldkvot som överstiger 10 samtidigt som räntebindningstiden är kort. Figuren visar med tydlighet att den finansiella risken kan minska genom att förlänga räntebindningstiden och därmed även räntekostnader.
Det är otvivelaktigt ett bra tillfälle att förlänga räntebindningstiden, särskilt med tanke på att räntesänkningar till stor del redan är prissatt samt att risken för avgiftsökningar minskar. Bind åtminstone en viss del på 5 år och förläng räntebindningstid, vilket är liktydigt med ansvarsfullt agerande. Spekulation i framtida ränteutveckling är inte en kärnverksamhet för föreningar.
